Finska polisens skräck – för de svenska gängen
Spanaren Antti arbetar vid gränsen: ”Klart vi har farhågor”
Uppdaterad 2022-01-03 | Publicerad 2022-01-01
HAPARANDA/TORNEÅ.
I Anttis jobb ingår att hålla koll på kriminaliteten på bägge sidor gränsen.
Som finsk polis följer han den svenska utvecklingen noga. Och att de kriminella gängen i allt högre grad rör sig norrut bekymrar honom.
– Bilden vi har av den miljön är att den är väldigt våldsam, säger Antti.
Antti möter upp Aftonbladet i ett stramt förhörsrum i Haparandapolisens lokaler. Hans riktiga namn vill han inte att vi skriver. Som narkotikautredare och spanare är anonymiteten avgörande.
Efter ett fast handslag börjar Antti berätta om de vanligaste tillslagen man ser över gränspassagen Haparanda/Torneå.
– Det är jävligt mycket Ksalol-tabletter, det är en hel del Subutex. Amfetamin och kokain börjar dyka upp mer och mer också.
Ksalol är en ångestdämpande tablett från Galenika, en generisk kopia av Xanax, och extremt beroendeframkallande. Subutex är tänkt att användas som behandling för missbrukare av heroin eller morfin, men som kombinationsdrog kan den ge starka effekter.
Mycket av narkotikan som strömmar in i finska Lappland kommer från Sverige. Just därför har Antti i princip daglig kontakt med sina svenska kollegor.
– Vi utbyter information med svenska polisen nästan dagligen. Sedan är det mycket mer sällan vi gör officiella begäran, säger Antti.
Orsaken är den omfattande byråkratin som omgärdar beslutsgången när finsk eller svensk polis behöver göra insatser på andra sidan landsgränsen, eller när man vill hålla förhör med en misstänkt gripen av grannarna. Då ska besluten ofta passera instanser i huvudstäderna innan man kan gå från ord till handling.
Bilden av gängkriminalitet i Finland skiljer sig kraftigt från den svenska, enligt Antti.
– Det är inte lika vanligt hos oss att det är familjer eller barndomsvänner som utgör grunden i organiserade grupper. Det finns inte en fast lojalitet. I Finland är man polare med den som du kan ha nytta av för tillfället. Ena dagen kan ni skjuta mot varandra, nästa dag är ni vänner.
– Den bilden jag har är att i Finland har man mött varandra i narkotikahandeln och knutit band därigenom.
Enligt den finska narkotikaspanaren håller finsk polis god koll på svenska nätverkens utbredning i norr, inte minst genom informationsutbytet med sina blågula kollegor.
I Finland har man inte sett samma våldsamma utveckling som i Sverige där skjutningar mellan gängen blivit vardagsmat.
– Men våld finns även hos oss. Det är ganska vanligt med sprängladdningar, som våra kriminella ofta tillverkar själva. Det är inte lika vanligt med handgranater och sådant som i Sverige. Det finns också väldigt mycket vapen i vanliga hushåll i Finland. Det rör sig mest om hagelgevär och vanliga jaktvapen.
Rörande just vapen finns en stor skillnad mellan länderna. I Sverige införde man så sent som i december förra året skärpningar i vapenlagen där maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott höjdes till sju års fängelse. För grovt vapenbrott är lägsta straffet två års fängelse.
I Finland är lagstiftningen mycket mildare, och förenklat räknas ett olaga vapeninnehav i Finland som vapenbrott av normalgraden med bötesstraff eller fängelse i max två år, där maxstraffet är ovanligt.
– Det märks tydligt att det är mer allvarligt ur ett kriminellt perspektiv att ha vapen i Sverige. Hade vi haft liknande vapenlagar som ni hade ganska många dömts till fängelse, säger Antti.
I somras kunde finsk polis slå till mot en rad män som skötte stora delar av droghandeln i norra Finland. Rättegångar och nya gripanden rörande grovt narkotikabrott, vapenbrott och ett gäng andra rubriceringar har pågått under stora delar av hösten och vintern.
Tillslaget kunde göras i samband med den världsomspännande polisinsatsen Trojan Shield som grundades i den av FBI skapade krypteringstjänsten Anom, som använts av fler än 300 olika kriminella organisationer.
I utredningen beslagtogs skjutvapen, snöskotrar och tiotusentals euro i kontanter. Man beslagtog också narkotika till ett gatuvärde av 6–7 miljoner euro, motsvarande drygt 60–70 miljoner kronor, enligt den finska polisen.
Enligt Antti följdes tillslaget av några månader med i princip drogfria gator i norra Finland. Men snart hade nya smuggelvägar öppnats.
Fokus i Sverige har under lång tid legat på konflikter mellan kriminella nätverk i utsatta områden där medlemmarna oftast utgörs av andra generationens invandrare som har med sig ”delarna från klanstrukturen med heder och blodshämnd”, enligt Linda Staaf, chef för underrättelseavdelningen vid polisens nationella operativa avdelning, Noa.
– Man har vuxit upp i Sverige, men har aldrig riktigt kommit in i det svenska samhället, känner antagligen ett utanförskap, ett underdogperspektiv och ur det har det fötts ett provocerande beteende, man testar gränser och alltför få har satt ner foten mot det provocerande beteendet och i vissa fall har det tillåtits växa till besinningslösa maktkamper, sa Linda Staaf till Sveriges radio i fjol.
Enligt Antti har man i Finland ännu inte drabbats av ett liknande fenomen.
– Det är klart att det finns invandrare som är våldsamma och begår brott, men vi har inte samma typ av organiserad kriminalitet bland invandrare här i norra Finland.
– Men vi har med det i tanken hela tiden. Det är klart det finns farhågor och vi räds såklart att det ska spridas hit.
Snackas det mycket om de svenska gängen hos er?
– Hela tiden!
Fotnot: Antti heter egentligen något annat.