Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Om inte grekerna vill betala - vem ska då göra det?

Greklands kris på 30 sekunder

Grekerna har förköpt sig men vill inte själva betala notan.

Så vem ska då göra det?

Här får du det grekiska dramat i snabb sammanfattning.

Hur hamnade Grekland i trubbel från första början?

De var så ivriga att komma med i euron att staten fuskade med räkenskaperna för att klara inträdeskraven. När Grekland införde euron hamnade landet över en natt i ekonomins A-lag. De fick samma låga räntor på sina lån som Tyskland. Grekerna inledde en enorm lånefest och höjde på kort tid sin standard och sina löner.

När började det gå snett?

Då Giorgos Papandreous socialistregering tillträdde 2009 avslöjades successivt fusket. Plötsligt insåg omvärlden att Greklands statsskuld var mer än dubbelt så stor som EU:s regler tillät och budgetunderskottet minst tre gånger det tillåtna. Ingen var länge beredd att låna Grekland pengar till låga räntor. När räntorna steg dramatiskt kunde den grekiska staten inte betala. Istället gick den så kallade Trojkan - EU, Europeiska Centralbanken och Internationella Valutafonden - in med ett räddningspaket.

Varför löste inte det problemen?

Grekerna var inte pigga på att betala priset i form av högre pensionsålder, lägre löner och lägre pensioner. Man struntade helt enkelt i vissa av de besparingslöften man gett till EU och hoppades att pengarna ändå skulle fortsätta komma. Exempelvis att privatisera statliga företag för 50 miljarder euro. Bara en bråkdel av detta har blivit verklighet. Usel skattemoral och ett genomkorrumperat samhälle underlättar inte reformerna.

Om läget nu är så illa, varför lägger grekerna kraft på att demonstrera, bränna butiker och slåss med kravallpolis?

Man kan undra. Ett alternativt uppträdande hade varit att göra som letterna. De svalde den bittra kalken och nu två år senare är deras ekonomi på uppgång. Grekerna känner sig lurade av sina politiker men det är trots allt de och ingen annan som levt över sina tillgångar.

Så vem är det då egentligen som betalar för grekernas vidlyftiga leverne?

Grekerna själva bär en stor börda i form av arbetslöshet och försämrade förmåner men i motsats till vad de själva verkar tro så är de inte ensamma. Skattebetalarna i Europa står för en del av notan i och med nödlånen och snart tar de privata långivarna en del av ansvaret när de troligen går med på att skriva av 70 procent av sina fordringar.

Om grekerna på onsdag beviljas nästa nödlån på 130 miljarder euro är allt fri och fröjd då?

Långt därifrån. Man skjuter problemen framför sig ytterligare en tid. Fördelen med den taktiken är att man slipper en oordnad konkurs. Men förr eller senare hinner verkligheten ikapp.

Varför lämnar omvärlden inte bara Grekland åt sitt öde?

Av rädsla för att tyska och franska banker då ska gå omkull. Dessa länders banker är de som lånat ut mest pengar till Grekland. Går franska och tyska banker omkull hotas två av Europas största ekonomier.

Rädslan är också stor att euron ska kollapsa om Grekland tvingas lämna euron. Då ligger andra skuldtyngda länder som Portugal, Italien, Irland och Spanien i farozonen. Faller något av dem faller även euron. Då vet ingen hur illa det kan bli.