Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Varningen: Jordens vattensystem ur balans

Gustav Sjöholm/TT

Uppdaterad 17.45 | Publicerad 17.17

Mer kaotiska väderförhållanden väntar. Förra året ledde värmeböljor till att världens floder hade de lägsta nivåerna på 33 år, medan andra delar av planeten drabbades av översvämningar.

– Vattnet blir mer oförutsägbart, säger WMO-chefen Celeste Saulo.

2023 var det hittills varmaste uppmätta året, pådrivet av klimatförändringar och övergången mellan bland annat väderfenomenen La Niña och El Niño, uppger Världsmeteorologiska organisationen (WMO) i en ny rapport.

Det här ledde till extremväder – som slog olika. Vädret har blivit mer oförutsägbart.

– Vi kan kalla det en oregelbunden hydrologisk cykel, som leder till plötsliga översvämningar och allvarlig torka, säger WMO:s generalsekreterare Celeste Saulo vid en pressträff.

Mindre vatten i floderna

En varmare atmosfär tar upp mer fukt. Det leder till att vissa områden torkar, medan andra drabbas av kraftigare nederbörd.

I majoriteten av planetens floder som undersökts i rapporten avviker vattennivåerna från det normala. I 45 procent av floderna rann mindre eller mycket mindre vatten än normalt. Exempel är den allvarliga torkan som drabbat Syd- , Nord- och Centralamerika, där Amazonas- och Mississippibäckenen var rekordlåga.

– 2023 var det hittills varmaste året, det resulterade i torra floder, säger Stefan Uhlenbrook, chef för hydrologi, vatten och kryosfären (det frusna vattnet) vid WMO.

I Sydamerika, där man förlitar sig på vattenkraft, har de låga flödena påverkat elförsörjningen.

– I Ecuadors huvudstad Quito har man regelbundna strömavbrott, eftersom det helt enkelt inte finns något vatten i reservoarerna, säger han.

Dammar brast

På andra håll i världen var vattennivåerna i floderna ovanligt höga. I Libyen ledde kraftigt regn till att dammar brast, vilket fick katastrofala följder med minst 4 700 dödsfall och 8 000 saknade. I ett nordiskt perspektiv nämns stormen Hans, som i augusti 2023 orsakade mer än 700 jordskred.

De stigande temperaturerna går också hårt åt världens glaciärer, som tappade mer än 600 gigaton vatten förra året. Så mycket har de inte förlorat på 50 år. På vissa håll i Asien har den så kallade vattentoppen passerats, då glaciärerna helt enkelt blivit så små att mängden smältvatten från dem numera minskar.

– Det kommer att bli väldigt dramatiskt när sommarhögvattnet från de smältande glaciärerna försvinner, då det inte finns några (is)lager längre, säger Uhlenbrook.

Förändringarna är här för att stanna, enligt Saulo.

– Vi kommer helt klart inte kunna återgå till det normala, men det vi kan göra är att stoppa den acceleration vi ser, säger hon.