Kritiserad rapport får nytt stöd

Det var det förlorade bogvisiret som orsakade Estoniakatastrofen och inget annat, hävdar en forskargrupp i en kommande rapport.

Den officiella beskrivningen av Estonias förlisning bekräftas till stora delar i rapporten.

Regeringen beställde hösten 2005 två parallella utredningar om hur Estonia sjönk. Det ena beställningen gick till ett konsortium med bland andra svenska SSPA vid Chalmers, före detta Statens Skeppsprovningsanstalt, och det andra till ett konsortium bestående av tyska forskare.

För SSPA-konsortiet återstår en del modellförsök och prov innan slutrapporten ska överlämnas i mars nästa år, men redan nu vågar forskarna slå fast att resultatet på avgörande punkter inte hamnar så långt ifrån den internationella haverikommissionens slutsatser, skriver Nautisk Tidskrift.

Tio minuter tidigare

De största skillnaderna är att SSPA till skillnad från kommissionen pekar på Estonias hastighet som en faktor bakom haveriet. SSPA har också kommit fram till att sjunkförloppet inleddes klockan 01, vilket är tio minuter tidigare än i kommissionens slutrapport.

– Tio minuter kan låta som kort tid, men i de här sammanhangen är det mycket, säger Claes Källström, forskningschef vid SSPA, till TT.

Däremot råder ingen oenighet om att det var bogvisiret som spelade huvudrollen vid haveriet.

– Allt tyder på att det är som man beskriver i slutrapporten: bogvisiret föll av, rampen öppnade sig och åtminstone under en period var den helt öppen. När tillräckligt mycket vatten hade strömmat in på bildäck lade fartyget sig på sidan.

Snabbt sjunkförlopp

I det läget hade Estonia 45 graders slagsida åt styrbord och vatten hade börjat strömma ner till de undre däcken. När slagsidan ökade ytterligare pressades fönstren ovanför bildäcket in av trycket och vatten började även strömma in på de övre däcken. Det är den här delen av sjunkförloppet som förbryllat många och som fått en del forskare att rikta kritik mot haverikommissionen: Varför finns det ingen förklaring till varför Estonia sjönk så snabbt?

– Jag är rätt övertygad om att det går att visa och det kommer vi att göra med modellförsöken i januari. Skälet är att det fanns fler luftkanaler där vattnet kunde strömma in och på andra sidan fartyget fanns det kanaler där luften kunde pressas ut. Det här har aldrig undersökts tidigare, säger Claes Källström.

Inget stöd för hål

De alternativa teorierna om Estonias förlisning som förts fram de senaste decenniet, bland annat om spränghål i skrovet, får inte mycket stöd av SSPA.

– Det är viktigt att vi i vår tekniska utredning jämför våra slutsatser med vad vittnena säger och med det scenario vi jobbar med nu så stämmer flertalet vittnesmål från överlevande och andra. Därför finns det ingen anledning för oss att spekulera om hål under vattenlinjen, säger Claes Källström.