Toppchefernas lönelyft: Mellan 15 och 20 procent

Susanna Vidlund

Krisår inget hinder i vd:arnas löneutveckling

Finanskrisen var inget hinder för de svenska toppchefernas löneutveckling.

Höjningar på mellan 15 till 20 procent har ett antal dem lyckats kamma hem mellan åren 2010 och 2011.

För en arbetare var löneökningen 2,4 procent motsvarande period.

2010 var löneökningarna historiskt sett mycket låga. Arbetare fick ett påslag med 2,3 procent i snitt och tjänstemän fick nöja sig med 2,2 procent Det är, enligt LO, de lägsta löneökningarna som har uppmätts på över 55 år.

Men nu visar det sig att de svenska toppchefernas löneökningar under de krisdrabbade åren 2010 och 2011 är dramatiska.

20 procent i påökt

Det handlar om lönelyft på mellan 15 och 20 procent i många fall, avslöjar Dagens Nyheter som gjort en sammanställning av de årsredovisningar som hittills kommit in från bolag noterade på Stockholmsbörsens stora lista.

Jan Carlson, vd för det USA-baserade bilsäkerhetsföretaget Autoliv, kunde under 2011 se sin ersättning öka med hela 18 procent till drygt fyra miljoner dollar, motsvarande cirka 26 miljoner kronor, mätt med bolagets omräkningskurs för valuta.

4,8 miljoner kronor av summan var utbetalningar för semesterdagar som inte utnyttjats tidigare år.

Ändrat pensionsavtal

Lönemässigt hamnar Jan Carlson strax efter Nordeas vd Christian Clausen och Ericssonchefen Hans Vestberg, på topplistan över de högsta lönerna.

Christian Clausen fick höjd ersättning med hela 79 procent. Husqvarnas tidigare vd Magnus Yngen kammade hem ett 44-procentigt påslag. I deras fall handlar det dock om ett ändrat pensionsavtal respektive ett avgångsvederlag.

ABB:s vd Joe Hogan fick en kraftig löneökning förra året, 17 procent. Totalt landade han på 69 miljoner kronor.

Männen toppar listan

Medicinteknikföretaget Getinges koncernchef, Johan Malmquist är en av de mest högavlönade toppcheferna. Han fick i ersättning för 2011 totalt 38,5 miljoner kronor.

Mobiloperatören Millicoms vd, Mikael Grahne, hamnar också högt upp på lönelistan med en total ersättning på cirka 26 miljoner kronor.

De som toppar lönelistan är föga förvånande män. Först på trettonde plats återfinns SEB:s koncernchef Annika Falkengren med cirka 19 miljoner kronor i ersättning.

Men medan toppchefernas löner har galopperat iväg, fick arbetarna nöja sig motsvarande period med en genomsnittlig löneökning på 2,3 procent.

Cirka 3 procent

Biträdande förhandlingchef C-G Hjort vid det stora fackförbundet Unionen berättar att man för sina 120 000 medlemmar inom industrin i december förra året fick till ett avtal om en årslöneutveckling på 2,6 procent, eller 3 procent på 14 månader. Ett avtal som man är nöjda med.

– Om man tittar på en tioårsperiod bakåt så har det nog legat på mellan 2,5 och 3 procent. Något i den stilen. Ibland blir det lite bättre och ibland lite sämre, säger han till Aftonbladet.

Att man har en individuell löneutveckling, tycker C-G är positivt. Men han reagerar på toppchefernas löner.

– Det verkar som om företagen sätter cheferna i en speciell kategori, särbehandlar dem och generellt sett tilldelar dem löneökningar som inte står i proportion till vad företagen anser sig ha råd att ge sina övriga medarbetare i löneökning. Vi ser inte motsvarande löneökningar bland våra medlemmar.

Utbildar morgondagens höjdare

Jämför man höjdarnas löner med de svenska lärarnas, är skillnaden markant. En svensk grundskollärare tjänar i genomsnitt 26 000 kronor i månaden, enligt Statistiska Centralbyråns Lönedatabas.

Ett legitimationsyrke som kräver utbildning inom universitet eller högskola.

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, menar att det är hög tid att man börjar belöna dem som utbildar morgondagens toppchefer.

– Vi står inför en nationell lärarkris. Unga vill inte bli lärare och det beror på den låga lönen, konstaterar hon.

Ett ”kvinnoyrke”

Hon tror att ett av skälen till att lärarna är underbetalda i jämförelse med andra yrken med lika lång utbildningstid, är att yrkeskåren är kvinnodominerad.

– Det handlar om strukturell lönediskriminering. Det ser likadant ut om man tittar på fristående skolor, kommunala skolor eller statliga. Vi som arbetar som lärare är alla kvinnor, oavsett kön.

Vad satsar ni på för löneutveckling i årets lönerörelse?

– Det har vi inte preciserat än men vi begär mer än andra. Vi går ut och säger att vi måste få ett tydligt första steg mot tiotusen kronor mer i månaden för lärarna, för det är ett jättetufft läge nu.

Hur möjligheterna ser ut att få igenom en sådan löneutveckling för lärarna är svårt att säga. Men om man utgår från toppchefernas löneutveckling, 15 till 20 procent inom ett år, borde det inte vara alltför långt borta.

10 vd-löner 2011:

Joe Hogan, vd, ABB:

69 miljoner kronor. En ökning med 17 procent.

  Johan Malmquist, koncernchef, Getinge:

Cirka 38,5 miljoner kronor.  En ökning med 1,3 procent.

  Christian Clausen, vd, Nordea:

28,5 miljoner kronor. En ökning med 79 procent.

Hans Vestberg, vd, Ericsson:

26,2 miljoner kronor. Förändring: 0.

Jan Carlson, vd, Autoliv:

Cirka 26 miljoner kronor. En ökning med 18 procent.

Mikael Grahne, vd, Millicom:

Cirka 26 miljoner kronor.  En ökning med 4 procent.

Keith McLoughlin, vd, Electrolux:

25,6 miljoner kronor. En ökning med 3,2 procent.

Anders Nyrén, vd, Industrivärden:

23,1 miljoner kronor. En ökning med 18 procent.

Magnus Yngen, tidigare vd, Husqvarna:

22,5 miljoner kronor. En ökning med 44 procent.

Lars Nyberg, vd, Telia Sonera:

22,4 miljoner kronor. En ökning med 8 procent.

KÄLLA: DN