Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Birgitta, Britta

Fredsuppdraget i Mali kan bli farligare än vad många tror

Svensk militär är på väg att lämna Afghanistan.

Nu väntar nästa fredsuppdrag – i västafrikanska Mali.

I det av islamister härjade landet kan vi mycket väl hamna ur askan i elden.

Claes Grankvist möter pressen klädd i grön flygaroverall. Han är en av dem som ska flyga det Herculesplan som Sverige skickar till krigets Mali.

Uppdraget är att transportera soldater, material, mat och allt annat som FN ber Sverige flyga som en del av den mestadels afrikanska fredsstyrkan på 11 500 man.

Sveriges två besättningar skyddas av tio säkerhetsvakter. Man har med sig egen service- och sambands­­person­al. Ett Herculesplan kräver 33 man. Lågt räknat, enligt försvarsmakten.

Grankvist har tidigare deltagit i fyra insatser i Afghanistan.

– Riskerna är mindre i Mali än i Afghanistan, säger han. Men vi har inte hunnit sätta oss in så mycket i vilka riskerna är. Vilka vapen vi kan tänkas möta.

Rädd är han inte, säger Grankvist.

– Men hot är något vi tar med i beräkningen.

Malis armé verkar om möjligt vara av ännu sämre kaliber än den afghanska.

På några månader i vintras intog islamistiska rebeller en stor del av landet. Man stod bara tio mil från huvudstaden Bamako när fransmännen började bomba och sedan skickade in marktrupp.

De militanta islamisterna kördes bort men inte längre än till de ogästvänliga bergstrakterna i den norra delen av landet. Där slickar de sina sår medan stridsvilliga jihadkrigare från region­en och kanske också från Europa ansluter.

Sahelområdet har blivit den militanta islamismens nya slagfält.

En rad organisationer opererar här. En av de tongivande är al-Qaida i islamiska Maghreb.

De kidnappar utlänningar och genomför terrordåd. Senast mot en gasanläggning i södra Algeriet.

Ett antal utlänningar dog, varav fem norrmän.

Grupperna rör sig fritt över gräns­erna i Sahelområdet. Senast har gruppen Boko Haram, den militanta nigerianska sekten, siktats i Mali.

Så när Sverige skickar sitt bidrag till FN-styrkan som ska hindra islamisternas återkomst så är det inte så ofarligt som det kan låta.

Sverige har i modern tid vant sig vid tämligen bekväma och säkra fredsuppdrag där det sällan händer särskilt mycket. Afghanistan är första gången i modern tid som svenska soldater befunnit sig i strid. Svenskar har dödats och skadats svårt.

Kan tänka mig att politiker från alla partier därför drog en lättnades suck när Sverige fick en förfrågan från FN om att ställa upp i Mali. Här kan Sverige göra en insats utan att ta för stora risker. Riksdagen gav utan större debatt klartecken till 160 man men i nuläget handlar det bara om drygt ett 30-tal.

När Sverige 2003 gav sig in i Afghanistanäventyret såg även den fredsinsatsen tämlig­en ofarlig ut. Men med åren blev det allt värre och nu ser säkerhetsläget sämre ut än någonsin tidigare.

Främsta skälet till att inga svenskar skadas eller dödas är att de inte längre befinner sig i skottlinjen. Efter tio år har afghanerna tagit över och får strida på egen hand.

Kanske blir Mali den ”walk in the park” som många svenskar hoppas. Det kan också bli något helt annat.