”Den värsta mardrömmen”
Publicerad 2013-11-04
LJUNGSBRO. Söndagen är en dag präglad av sorg och förtvivlan i Ljungsbro.
Hela bygden är skakad efter dådet där två människor miste livet.
– Det är fruktansvärt för en liten stad där alla känner alla, det är den värsta mardrömmen, säger polisen Erik Thulin som själv är uppvuxen i samhället.
Flaggan vajar på halv stång och det är kö i regnet och höstkylan utanför Allhelgonakyrkan i Ljungsbro. Fältarbetare, personal från kyrkan, fritidsledare och närpoliser guidar in människorna i kyrkan.
Uppslutningen är så pass stor att kyrkoherde Sverker Linge och hans kollegor får hålla två gudstjänster efter varandra - alla får helt enkelt inte plats i den lilla kyrkan.
Församlingens präster predikar om ljusets seger över mörkret och under en psalm bereds besökarna möjlighet att tända ljus.
”Ett trauma”
Det blir kö fram mot altaret.
– Det är viktigt att gråta och att visa sin sorg, säger Sverker Linge.
Han berättar att han i all sorg även tänker på den misstänkta gärningsmannen.
– Jag tänker på honom också och känner stor sorg. Det är en enorm tragik, även för honom säger han.
När den första gudstjänsten är slut går alla ut under tystnad, många gråter och de flesta håller om någon och försöker trösta. Många går direkt mot platsen där de två personerna miste livet under natten mellan fredag och lördag.
Några tänder ett ljus till på platsen. Andra står under tystnad och tittar på minnesplatsen, blommorna och alla brinnande ljus.
Polisens pressinformatör Erik Thulin är på plats utanför Allhelgonakyrkan. Han är själv från Ljungsbro och känner med alla sörjande människor.
– Det är ett trauma, en chock för alla de här människorna, säger han.
Knäpptyst
Regnet slutar för ett ögonblick. Trots att det är så många personer på den lilla planen utanför kyrkan hörs nästan inga röster.
Efter regndropparnas porlande hörs bara knastret av alla skor mot gruset.
En vaktmästare tar ned flaggan från stången och mörkret och kylan sänker sig över Ljungsbro – såväl bokstavligt som bildligt.