Interna konflikter påverkar coronabevakningen
Publicerad 2021-05-22
En större konflikt har präglat pandemibevakningen på Dagens Nyheter, rapporterar Medierna i P1.
Interna splittringar på redaktionen, reportrar som hotar med att säga upp sig, och en chefredaktör med en egen tydlig agenda.
– Det har funnits nyhetsjournalister som hämmats i sin journalistik, säger Anders Forsström, fackordförande på DN till Medierna.
Medicinreportern Amina Manzoor slutade på Dagens Nyheter i februari. I en nyutgiven bok beskriver hon att hon känt sig allt mer kontrollerad på redaktionen. Bland annat påtryckningar från chefer kring sociala medier låg bakom att hon sade upp sig.
Men det har funnits en större konflikt som präglat pandemibevakningen på DN det senaste året, rapporterar Medierna i P1.
De har pratat med flera personer som beskriver att det funnits en tydlig konflikt. Dels mellan ledarredaktionen och vetenskapsredaktionen, dels mellan vetenskapsredaktionen och nyhetsledningen. Vetenskapsredaktionen har generellt velat vara mer försiktiga i bevakningen. Samtidigt har delar av nyhetsredaktionen efterlyst mer kritisk bevakning av myndigheternas hantering av pandemin.
– Det har funnits nyhetsjournalister som hämmats i sin journalistik, säger Anders Forsström, fackordförande på DN till Medierna.
Det har dröjt länge innan vissa artiklar publicerats, eller inte publicerats alls och nyhetsledningen har lagt sig i vilka man ska intervjua, berättar han.
Enligt Medierna har detta lett till att flera reportrar hotat med att säga upp sig.
Dessutom har vetenskapsredaktionen fått en slags gatekeeper–roll, vilket spätt på konflikten ytterligare. De fick i uppdrag att ”hålla ett öga” på nyhetsrapporteringen kring corona. Men nyhetsredaktionen har inte vetat om att de granskats av sina kollegor. Det har inte blivit bra för vare sig vetenskaps– eller nyhetsredaktionen, enligt Forsström.
Dubbla positioner
Till sammanhanget hör att tidningens chefredaktör Peter Wolodarski tidigt tog ställning i frågan. I flera texter våren 2020 kritiserade han svenska myndigheters långsamma agerande, vilket har eldat på stämningen ytterligare, enligt Anders Forsström.
De interna slitningarna ledde till att fackklubben krävde att Wolodarski skulle ”stilla sig lite”. Det gjorde han i ett par månader, enligt Forsström som samtidigt tycker att det var tveksamt agerat av klubben att ”försöka hämma” en chefredaktör.
Peter Wolodarski säger till Medierna att han självmant ”tog det lite lugnare” när stämningen blev polariserad med olika läger i samhällsdebatten i stort.
– Jag tyckte att det var bra att ta det lite lugnare för att inte elda på ännu mer. Som ledare vill jag såklart bidra till ett bra klimat internt så att det inte hamnar i vägen för vårt arbete, säger han.
Den kritik som Amina Manzoor lyfter i sin bok, om alarmism och braskande rubriker, delas även av andra på redaktionen, enligt Wolodarski. Samtidigt finns en annan uppfattning om att tidningen ska gå ut ännu hårdare med sitt ansvarsutkrävande.
– Det speglar nog en klyfta som finns i samhället, den finns även på redaktionen. Stundtals har det blivit lite sårigt, där olika personer känt sig begränsade och mått dåligt av det.
Om sin egen dubbla position som opinionsbildare tillika nyhetsredaktionens högsta chef säger han att han inte ”leder nyhetsreportrarna på det sättet” och vidhåller att reportrarna inte ska behöva förhålla sig till chefredaktörens ställningstaganden.
– Det är väldigt illa om de gör det, oavsett om de håller med eller inte. De ska bedriva sitt arbete professionellt.
