Lambertz: Detta bör tas på allvar

Drev själv polisspåret - förbjöds i Högsta domstolen

helskärm

Ett nytt Palmevittnet avslöjade i Aftonbladet att en polis bad honom att skjuta Palme.

Justitierådet Göran Lambertz anser att uppgifterna ska tas på allvar:

– Jag har sagt det förut och säger det igen. Jag tycker verkligen att Palmeutredningen borde ta upp den här tråden ordentligt, säger han.

I dag trädde ett nytt Palmevittne fram i Aftonbladet och uppgav att han under en middag med en polisman erbjudits att skjuta dåvarande statsministern Olof Palme.

"Johan", som vittnet kallas, tackade nej till erbjudandet. Fem månader senare, 28 februari 1986, mördades Palme på Sveavägen i Stockholm.

”Har misskött sig rejält”

Det så kallade polisspåret i Palmeutredningen har varit på tapeten från första början i utredningen och många kända profiler har drivit det spåret, däribland polisprofessorn Leif GW Persson.

Justitierådet Göran Lambertz, 62, tycker att de nya uppgifterna som framkommit av "Johan" låter för intressant för att förbises.

– Jag tycker att man bör ta detta på allvar. Det verkar som om Palmeutredingen har misskött sig ganska rejält. Det är väl alla överrens om. Det verkar som om man nu inte gör allt som man absolut bordet göra, säger Lambertz.

Försattes med munkavel

Justitierådet avslöjade redan i höstas att han tycker att utredarna har missat polisspåret. Det håller han alltså fast vid och att utredarna inte följer Palmekommissionens rekommendationer.

Han berättade även att han stämt träff med vice riksåklagare Kerstin Skarp för att diskutera missarna.

– Det har varit sådana planer som sen sprack i och med att det kom upp i samband med att jag höll på med Quickärendet. Då sa jag att jag lägger ner det här. Det får vara så länge, men jag tycker verkligen att Palmeutredningen borde ta upp den här tråden ordentligt. Det sa jag då och det tycker jag verkligen.

Valde du att avbryta dina planer för att det var för stormigt runt Quickfallet?

– Ja, så var det. Då sa ordförande i Högsta domstolen att hon inte tyckte att jag skulle hålla på med Palmeärendet. Då la jag ner det ärendet just då.

Flera kritiska till vittnet

Det finns även en hel del kritiker till de nya uppgifterna. Tommy Lindström, 67, tidigare chef för rikskrim, har identifierat flera tveksamheter.

– Dels ligger uppgiften långt före mordet och dels träder ju inte den här personen fram. Jag tycker att det är ett bekymmer. Jag tror att om polisen hade varit inblandad i det här så hade det läckt ut, säger Lindström.

Han tror inte att uppgifterna har någon betydelse för den fortsatta utredningen likt Ingemar Krusell, 78, tidigare biträdande spaningschef i Palmegruppen.

– Kom igen när de kan nämna ett namn eller något konkret, framför allt placera någon på Sveavägen där Palme fanns. Det gjorde vi i Palmegruppen när det gällde Christer Pettersson, säger Ingemar Krusell.

De olika Palme-spåren

PKK-spåret

Kurdiska arbetarepartiet, PKK, fanns med i två färska utredningar hos polisen angående mord på avhoppare.

Palmes regering hade klassat PKK som terroristorganisation, vilket innebar att medlemmar kunde utvisas. Därför fanns misstankar om att attentat riktade mot Sverige kunde ske.

Spåret utreddes grundligt, men ingen koppling till mordet hittades.

Pettersson-spåret

Pettersson var missbrukare, dömd för våldsbrott och brukade röra sig i kvarteren där mordet skedde.

Lisbet Palme pekade ut honom.

Polisen misstänkte att han påverkats att utföra dådet av Lars Tingström, även kallad Bombmannen, som blivit nekad nåd från sitt livstidsstraff sedan han fått cancer. Tingström uttryckte ett hat mot samhällets företrädare.

Mordutredningen har till stor del varit inriktad på Christer Pettersson och han är den ende som åtalats för mordet. Han fälldes i Stockholms tingsrätt men friades i hovrätten. Lisbet Palmes utpekande var inte nog tillförlitligt för att det ensamt skulle kunna vara det bärande beviset för Petterssons skuld.

Han dog 2004 efter komplikationer av en fallolycka.

Victor Gunnarsson-spåret

Tre kvinnor tipsade om att de träffat Victor Gunnarsson, den så kallade 33-åringen, på ett kafé under mordkvällen och att han då uttalat hat mot Palme. Andra vittnen uppgav att han gått in under en pågående nattbioföreställning klockan 23.45 på Kungsgatan. Andra vittnen uppgav att Gunnarsson sagt att han hade ett vapen.

Han anhölls, men chefsåklagare KG Svensson släppte honom på fri fot efter att man avslöjat oklarheter i utpekandet.

I december 1993 hittades han skjuten i USA. En före detta polis dömdes senare för mordet.

Sydafrikaspåret

Hösten 1996 uppgav polisöversten Eugene de Kock i Sydafrikas högsta domstol att den sydafrikanska säkerhetstjänsten låg bakom mordet på Olof Palme, och att konspirationen letts av den före detta agenten Craig Williamson.

Över 300 tips kom in till polisen, som satte in stora resurser för att utreda uppgifterna. Inga konkreta kopplingar till mordet hittades.

Polisspåret

Ett samlingsbegrepp som innehåller olika teorier om att polisen som sådan eller enskilda poliser är involverade i mordet.

När granskningskommissionen 1999 lade fram sin rapport konstaterades att inga brottsmisstankar mot enskilda polismän kunde utläsas av utredningsmaterialet, och att det inte fanns några uppslag i denna del som framstod som otillräckligt bearbetade.