Nyheter

Thomas Quick får resning i Johan-målet

Josefin Westin

Publicerad 2012-01-18

Tingsrätt tar upp fall på nytt

Hovrätten har beviljat Thomas Qucik resning i ytterligare ett mål.

Han dömdes 1980 för mordet på den 11-årig pojken, Johan Asplund från Sundsvall.

Hovrätten tvivlar på hans skuld. Inte ens Johans föräldrar tror att Quick mördade deras son.

Thomas Quick dömdes för åtta mord, bytte sedan han namn och tog tillbaka allt.

Däribland mordet på 11-åriga Johan Asplund i Sundsvall.

Sture Bergwall, som Thomas Quick numera heter, ansökte om resning i Johan-målet förra året.

Saknades bevis

Den 7 november år 1980 försvann Johan, men hans kropp hittades aldrig. 13 år senare erkände Thomas Quick att han mördat Johan och dömdes 2001 av tingsrätten i Sundsvall.

Quick dömdes trots att det saknades teknisk bevisning som band honom till Sundsvall vid tiden för pojkens försvinnande.

Misstrodde dom

Föräldrarna trodde inte på Quick eller att han hade någonting överhuvudtaget med deras sons försvinnande att göra och har under flera år drivit frågan rättsligt i flera instanser.

Nu har både Johan Asplunds föräldrar och Thomas Quick fått gehör. Hovrätten har i dag beviljat Quick resning. Målet ska tas upp på nytt i Sundsvalls tingsrätt.

Hovrätten osäker

Till och med hovrätten för Nedre Norrland är osäker på om Thomas Quick mördade Johan. Därför anser hovrätten att det finns synnerliga skäl att pröva frågan på nytt.

Hovrätten har konstaterat att det saknades bevisning som binder Quick till mord. Quick har dessutom presenterat uppgifter som tyder på att hans erkännande inte går att lita på. Han har under utredningen berättat olika uppgifter om hur pojken mördades. Hovrätten i frågasätter också hans uppgifter om särskilda kännetecken på Johans kropp, resultaten av markanalysen och Quicks utpekade brottsplatser.

Tredje resningen

Det här är fjärde gången som Thomas Quick beviljats resning. Han har tidigare friats från morden på Yenon Levi i Rörshyttan 1988 och Therese Johanesen i Drammen, Norge 1988, enligt TT.

Hans förra resningsansökan innan Johan-fallet gällde de två norska kvinnorna Trine Jensen och Gry Storvik som mördades i Oslo 1981 respektive 1985. Den ansökan ligger i Svea hovrätt.

FAKTA

De åtta morden:

Charles Zelmanovits

Charles Zelmanovits, 15, försvann 1976-11-13 efter en skoldans i Piteå. Sjutton år senare hittades hans kvarlevor på Pitholmsheden. Quick erkände mordet under våren 1994 och dömdes i Piteå tingsrätt i november samma år. Tekniska bevis saknades, och rätten skrev i domen: "Quick har erkänt gärningen och hans erkännande får stöd av de uppgifter han själv lämnat. Någon teknisk bevisning som binder Quick vid brottet föreligger dock inte."

Marinus och Janni Stegehuis

Det holländska paret Marinus, 39, och Janni Stegehuis, 34, hittades knivmördade vid en rastplats nära Vuolep Appojaure i juli 1984. I november 1994, någon vecka efter Zelmanovits-domen, erkände Quick morden för sin terapeut Birgitta Ståhle. Quick dömdes för morden av Gällivare tingsrätt 1996. Även där saknades tekniska bevis men Quick lämnade uppgifter som enligt domen "i alla väsentliga delar stämmer överens med de fynd och iakttagelser som gjordes vid brottsplatsundersökning och som, enligt vad som får anses utrett, till stora delar inte varit kända för allmänheten".

Yenon Levi

Israelen Yenon Levi, 24, var i Sverige för att hälsa på släktingar. 1988 hittades han död på en skogsväg i Rörshyttan. Quick dömdes för mordet 1997 i Hedemora tingsrätt och i domen konstaterades att ingen bevisning som bundit Quick vid gärningen lagts fram.

Therese Johannesen

Therese Johannesen, 9, försvann 1988 från stadsdelen Fjell i Drammen i Norge. Thereses kropp påträffades inte, men Quick dömdes för mord av Hedemora tingsrätt tio år senare, 1998. Teknisk bevisning som kunde binda Quick till Therese saknades, men tingsrätten skriver i sin dom: "Även om de rester av organiskt material och de föremål man funnit i nämnda skog således inte kan binda Thomas Quick till Therese, talar de dock i någon mån för att hans berättelse är riktig."

Trine Jensen

Trine Jensen, 17, försvann från Oslo 1981. Kroppen hittades nästan två månader senare i en skog i Svartskog en dryg mil söder om Oslo. 19 år senare, år 2000, dömdes Quick för mordet i Falu tingsrätt. Det fanns inga tekniska bevis, men Quicks berättelse stämde med utredningen.

Gry Storvik

Gry Storvik, 23, hittades död på en parkeringsplats i Myrvoll strax söder om Oslo, 1985. Quick dömdes för mordet i Falu tingsrätt år 2000. Sperma som inte tillhörde Quick hade hittats i Grys kropp, något Justitiekanslern inte ansåg med någon större styrka tala emot Quick som gärningsman.

Johan Asplund

Johan Asplund, 11, försvann från Sundsvall 1980. Några kvarlevor hittades aldrig. Quick erkände att han mördat Johan 1993, det var hans första erkännande. Quick dömdes för mordet 2001 av tingsrätten i Sundsvall. I domen konstaterades att ingen teknisk bevisning lagts fram som bundit Quick till Sundsvall vid tiden för Johans försvinnande. Johans föräldrar trodde inte att Quick hade något att göra med deras sons försvinnande och de drev under fler år frågan rättsligt i ett antal instanser.