Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Lennart, Leonard

– Jag är glad att jag lever

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-04-06

Maria, 37: Hon hade kartlagt hela mitt liv

Växjö. Maria, 37, låstes in i den mordmisstänkta kvinnans lägenhet.

Där upptäckte hon att 34-åringen hade kartlagt hela hennes liv – i ett anteckningsblock som nu kan lösa mordgåtan.

– I dag är jag glad att jag har livet i behåll, säger Maria.

Hon heter egentligen något annat och har bott i närheten av den mordmisstänka kvinnan i fem år. För två år sedan upptäckte Maria att hon var förföljd av 34-åringen:

– Jag var på väg till tvättstugan och hörde hur något klickade. När jag tittade bakom dörren såg jag att hon stod där och tog bilder på mig.

Som en skräckfilm

34-åringen förklarade att hon höll på med ett arbete.

Hon sa att hon hade mer material och bjöd in Maria till sitt hem.

Där möttes Maria av en syn som hämtad från en skräckfilm.

– Lägenheten var vedervärdig, det hängde uppochnedvända kors och bilder på Jesus överallt.

34-åringen låste dörren och plockade fram ett stort anteckningsblock. Hon bad Maria läsa.

– Hon hade kartlagt hela mitt liv. Under minst två års tid hade hon fört dagbok över vad jag gjorde om dagarna. Det var noggranna anteckningar om hur jag mådde, vad jag hade på mig och detaljer om mitt liv som ingen annan känner till.

Kvinnan stirrade

– Det var väldigt otäckt, speciellt med tanke på att allt stämde.

Kvinnan stirrade Maria i ögonen och sa att hon hade telepatisk kontakt med henne.

Hon hävdade att de hade ett förhållande i tankarna.

– Hon berättade att hon brukade vara nere i min tvätt och lukta på mina kläder för att känna samhörighet med mig.

”Jag ville fly”

Kvinnan frågade om Maria var rädd och om hon var en människa som förtjänade att leva.

– Det var fruktansvärt obehagligt. Jag försökte hela tiden komma på sätt att fly.

Plötsligt ändrade kvinnan sig och påstod att Maria var hennes vårdare. Hon skrek att Maria var där för att tvångsinta henne.

– Ni vill sätta dit mig, sa hon. Det enda jag kunde göra var att försöka lugna henne.

Till slut ville 34-åringen gå ut och fortsätta prata där ingen kunde höra dem.

– Jag övertalade henne att jag bara skulle gå och hämta ytterkläder, hon gick med på det och släppte ut mig.

Maria gick aldrig tillbaka. Men efter en stund dök kvinnan upp utanför hennes hem.

– Hon slog på dörren och skrek, sen försvann hon lika plötsligt som hon kom.

Efter händelsen undvek Maria kvinnan.

– De gånger jag träffade henne blängde hon ilsket på mig. Jag kände fortfarande stort obehag efter det som hände.

Handlade om fler

Maria är orolig för vad som har hänt med anteckningsblocket och bilderna. Hon berättar att blocket också innehöll anteckningar om andra personer.

– Jag hoppas bara att polisen kan få tag på det där blocket så de kan lösa det här, säger Maria.

När Aftonbladet träffar henne i hemmet är hon chockad, men känner lättad över att hon inte råkade ännu värre ut.

”Jag är inte förvånad”

– Jag är inte ett dugg förvånad över det som hänt. Att jag inte polisanmälde henne beror på att jag tyckte synd om henne, men nu förstår jag att hon var en fara både för sig själv och andra.

När den 34-åriga kvinnan greps beslagtogs en väska där bland annat mordvapnet hittades.

Polisen bekräftar att de känner till anteckningsblocket, men vill inte uppge om det fanns bland kvinnans tillhörigheter:

– Eftersom tekniker fortfarande undersöker föremålen i väskan kommenterar vi inte vad det är för typ av föremål, säger Robert Loeffel, presstalesman på polisen.