Hon ska utmana Gunnar Strömmer – vill sätta fotboja på barn
Publicerad 2024-10-21 17.00
Socialdemokraterna försöker vinna mark inom kriminalpolitiken.
Partiets nya rättspolitiska talesperson Terese Carvalho håller med Tidöpartierna om det mesta, men vill att regeringen går längre i kampen mot gängkriminalitet. Bland annat genom att sätta fotboja på barn.
– Det finns inte riktigt någon åldersgräns.
Det var mitt på dagen en vanlig onsdag i Sollentuna centrum. Folk gick ut och in i butiker, började kanske fundera på vad de skulle äta till lunch.
Då ekar skotten genom köpcentret. Enligt ett vittne bärs en skadad man ut från ett restaurangkök.
Vardag i Sverige, nådens år 2024.
En och en halv vecka senare vallas Socialdemokraternas stjärnskott, tillika ny rättspolitisk talesperson, Teresa Carvalho runt på platsen där skotten avlossades. Vid sin sida har hon S-oppositionsrådet i kommunfullmäktige, Anton Lindgren och en representant från fackförbundet Handels.
De stannar upp vid köpcentrets food court.
– Det var här som han sköts, slår en i sällskapet fast.
”Tidöregeringens blinda fläck”
Sedan Ulf Kristerssons regering tillträdde har justitieminister Gunnar Strömmers (M) departement sjösatt en rad reformer inom rättspolitiken.
Det är bland annat skärpta straff, utvidgade utredningsmöjligheter för polis och åklagare, vistelseförbud, säkerhetszoner. Och mer är på gång. 2023 tillsattes över 50 utredningar som kan leda till nya lagar. Miljardsummor har skjutits till polis och rättsväsende i kampen mot den grova brottsligheten.
Enligt polisens statistik har antalet skjutningar sjunkit sedan 2022, även antalet avlidna och skadade sjunker.
Det är kampen mot brottsligheten som väljarna kommer att bedöma Tidöpartierna på.
Så, vad erbjuder Socialdemokraterna väljarna inom rättspolitiken?
Den största skillnaden mellan S och Tidöpartiernas kriminalpolitik är, enligt Teresa Carvalho, synen på nyrekryteringen – att försöka stoppa unga från att gå in i gängen. Här skjuter partiet till mer pengar till välfärden, där en välfungerande skola ska strypa nyrekryteringen, än regeringen.
– Det är ju verkligen Tidöregeringens blinda fläck. Inte minst när man hör om de ekonomiska förutsättningarna att göra det som behövs, så blir man ju påmind om hur galet det är att den här regeringen inte ger välfärden den finansieringen som den behöver, säger hon.
PLUS: Jimmie Åkesson - partiledardebattens tunnaste hud
Kräver mer till välfärden – backar skattesänkningar
Samtidigt gick S med på omfattande skattesänkningar, på bekostnad av andra prioriteringar. Teresa Carvalho säger att partiets skuggbudget är ”ett stort steg i rätt riktning” men att mer kommer att behöva läggas på välfärden.
– Behoven kommer alltid vara större än resurserna. Men det är helt klart ett steg i rätt riktning.
– Det är inte bara korkat, det är också väldigt tondövt av regeringen att de faktiskt har skurit ner på statsbidrag som är specifikt riktat till att bryta nyrekryteringen i utsatta områden. Vi lägger tillbaka de pengar som de har skurit ner och därtill ökar vi de generella statsbidragen.
Teresa Carvalho ledde det interna arbetet i S med att ta fram ett nytt reformprogram på rättsområdet. I programmet finns åtta förslag som ska trycka tillbaka gängkriminaliteten och förhindra nyrekryteringen (se faktaruta). Hon tog över rollen som rättspolitisk talesperson efter att partiledningen petat Ardalan Shekarabi.
S-toppen om ministern: ”Han kommer att bli jagad”
S-toppen tillstår att hennes parti inte på förhand kommer att motsätta sig Tidöavtalets kriminalpolitik. Ett bevis på det är att S i närtid totalvände i frågan om anonyma vittnen, som partiet numera, trots tidigare kritik, ställer sig bakom.
– Jag utesluter egentligen ingenting i dagsläget. Vi kommer att fortsätta lägga egna förslag, men vi kommer naturligtvis också att titta på de förslagen som Tidöregeringen lägger på bordet.
– Det kan ju finnas nyansskillnader såklart, men i det stora hela så skulle jag säga att vi är mer överens än oense. Vi behöver fortsätta skärpa straffen, bygga ut rättskedjan, stärka polisen, ge brottsbekämpande myndigheter fler effektiva verktyg.
Du ska utmana Gunnar Strömmer om jobbet som justitieminister, hur ska du vinna?
– Jag förhåller mig inte i första hand till Gunnar Strömmer, men det är klart att han får räkna med att han kommer att bli jagad. Den här regeringen gör inte vad som krävs för att bryta nyrekryteringen och att komma åt gängtopparna. De är alldeles för låsta vid sitt Tidöavtal. Man får ju känslan av att de inte är beredda att ta till sig andra förslag som läggs på bordet. Det tycker jag är väldigt synd.
Fotboja på barn: ”Varför inte?”
Ett förslag som skiljer S från Tidöpartierna är att S vill se en svensk maffialagstiftning efter nordamerikansk modell. Här ingår kollektivt ansvar för gängbrottslighet, alltså att en persons grova brottslighet ska utdömas på fler gängmedlemmar.
Ett annat S-förslag är att lägga 1,5 miljarder kronor på att punktmarkera unga på glid mot gängbrottslighet.
– Antingen med en följeslagare, en person som följer med dig och ser till att du går till skolan, går på träningen och inte står på torget och säljer knark. Men det skulle också kunna vara fotboja, säger Teresa Carvalho.
Ska en 14-åring som anses vara i riskzonen kan få fotboja?
– Ja, varför inte? Det är ändå ett barn som befinner sig i en ålder där vi ser väldigt grov brottslighet som sker bland 14-åringar i dag.
PLUS: Så tjänar de sina pengar – parti för parti
Ställer sig bakom uttalande om ”Somalitown”
Besöket i Sollentuna går vidare till en förskola i miljonprojektens Tureberg. Enligt rektorn på förskolan har ett av 23 barn i barngruppen svensk härkomst. Pedagogerna arbetar mycket med frågor om genus, kultur, värderingar och rasism, berättar rektorn vidare.
– Det är mycket rasism mellan olika grupper i området. Det måste vi hantera.
För två år sedan avslöjades att gängkriminella sålde narkotika i hyreshusen i området. Polisen i Sollentuna satte ut spanare och hittade nya skotthål i en lokal under förskolan. Polisen drog slutsatsen att gängkriminella använt ytan som skjutbana för att öva sig i skytte.
Förskolan övar regelbundet på inrymning, om något skulle ske när barnen är utomhus och leker.
– Den invandring vi har haft i vårt land har ju onekligen skapat en segregation som också har en etnisk dimension. Jag är helt övertygad om att den här segregationen har skapat en grogrund för gängkriminaliteten, säger Teresa Carvalho.
– Det är inte den enda faktorn, absolut inte. Men i kombination med ett samhälle som har rullat tillbaka, dålig integration, men också ökade klyftor och andra saker, så har det skapat och framförallt koncentrerats en social problematik i ett antal utsatta områden.
Magdalena Andersson talade i valrörelsen om att Sverige inte ska ha någon ”Somalitown”, gäller det fortfarande?
– Ja, det tycker jag. Jag förstår precis vad hon menade när hon sa det. Det handlar ju om att vi vill bryta segregationen, och att segregationen är en dimension av den gängkriminalitet som har vuxit fram i vårt land. Vi vill ha ett samhälle där alla får plats, och där alla känner sig inkluderade, där alla har samma skyldigheter, men också möjligheter att delta i samhället, där alla är bärare av vår gemensamma samhällskultur.
Men att peka ut personer från ett land som ett problem, är det effektivt?
– Min bild, när jag har pratat med personer från den grupperingen i andra områden, är att de inte heller vill leva i utsatta områden. De vill ju också komma in i samhället och när man sätter det i den kontexten så tycker jag att det finns en bred samstämmighet kring att vi vill bryta segregationen.
