Skärpta klimatmål vinnare i EU

helskärm

Tripp-trapp-trull ska utsläppen minskas i EU med skarpare mål till 2030, 2040 och 2050 – åtminstone om EU-parlamentet får råda.

– Ett lyckorus, säger parlamentets svenska klimatgeneral sedan ledamöterna valt en tuff linje inför kommande förhandlingar med medlemsländerna.

När allehanda omröstningssiffror från i tisdags kväll räknats samman visar det sig att EU-parlamentet överlag väljer att följa det som deras miljöutskott fastnade för redan i september.

Det innebär att linjen framöver blir att minska utsläppen till år 2030 med 60 procent, jämfört med nivåerna 1990 – en rejäl ökning från nuvarande mål om 40 procent.

Dessutom ska det finnas målsiffror även för 2040, vilket hittills saknats. Och när hela EU år 2050 ska vara klimatneutralt, så ska det gälla för varje enskilt EU-land och inte bara EU i sin helhet.

– Det här är den gladaste dagen jag har haft i parlamentet, både för min del, men också för klimatet, säger svenska ledamoten Jytte Guteland (S), som är ansvarig för EU-parlamentets behandling av förslaget.

Jämn omröstning

Många av EU-parlamentets konservativa ledamöter och ledamöter från länder i öst föredrog i stället en 2030-nivå på 55 procent, vilket också är vad EU-kommissionen har föreslagit.

60-linjen vann ändå i den jämna omröstningen med 352 röster mot 326.

Merparten av de svenska ledamöterna hade dock gärna gått ännu längre, till åtminstone 65 procent.

– I grunden är det ju fantastiskt bra att det trots allt landade på 60 och inte på 55. Men vi måste ändå ha helt klart för oss att detta i sig är långt ifrån vad som är tillräckligt, säger Pär Holmgren (MP).

Tuff strid väntar

Vad som blir slutresultatet är samtidigt långt ifrån givet. Parlamentet ska under onsdagen hålla en slutlig omröstning om hela klimatlagen, varpå en tuff strid väntar med EU:s medlemsländer, som i ministerrådet väntas förorda lägre siffror och inte lika tuffa krav.

Parlamentets procentsiffra är i mångt och mycket ett förhandlingsbud, som är till för att mer klimatförändringsskeptiska länder i Östeuropa inte ska kunna trycka ner kraven alltför långt.

– Om vi låser parlamentet vid 60 procent så bör man inte kunna hamna lägre än kommissionens förslag (på 55 procent). Och det får man väl hoppas håller, säger Fredrick Federley (C) – som känner sig rätt säker på vad slutresultatet kommer att bli.

– Det blir 55.