Stora protester mot Sarkozys politik
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-30
Demonstrationerna urartade under natten mot fredagen
Skolor var stängda och tåg inställda i går när stora grupper fransmän strejkade och demonstrerade i protest mot regeringens ekonomiska politik.
För president Nicolas Sarkozy är det en av de hittills mest omfattande protestvågorna.
Lärare, brevbärare och sjukhuspersonal tågade sida vid sida med handelsanställda och anställda inom bilindustrin sedan åtta fackförbund gemensamt kallat till endygnsstrejk och demonstrationer.
Enligt CGT-fackets ledare Bernard Thibault samlade omkring 200 demonstrationer över en miljon människor, medan CFDT-fackets ledare François Chérèque talade om ”de mest omfattande löntagardemonstrationerna på ett tjugotal år”.
Under natten mot fredagen urartade demonstrationerna. Flera bränder startades, soptunnor och bilar vältes och demonstranter kastade stenar och flaskor. Polisen tvingades ingripa och det blev våldsamma sammanstötningar.
Ändrat tonläge
Inom högermajoriteten gjorde vissa röster gällande att fackförbunden missbrukar strejkrätten och att den hårt prövade ekonomin kunde klarat sig utan en sådan här dag.
President Sarkozy har dock ändrat sig sedan i somras, då han raljerade över att ”ingen längre märker” när det är strejk i Frankrike.
– Jag lyssnar på oron och jag tar den i beaktande, sade han i tisdags.
I helgen uppmanade han också sina partikamrater att närma sig ”arbetarna”.
Oron för en fördjupad social konflikt i finanskrisens spår är både stor och befogad. Missnöjet är ordentligt utbrett – enligt opinionsmätningar stödde närmare tre av fyra fransmän torsdagens strejker, som bland annat påverkade radions sändningar och lokaltrafiken, även om de allmänna transporterna fungerade bättre än befarat.
Svårsmält bankhjälp
Torsdagens protester handlar inte minst om snabbt växande arbetslöshet, minskad köpkraft och nedskärningar i den offentliga sektorn. Men medan Sarkozy och högermajoriteten väljer att se protestvågen som en direkt följd av den världsomfattande ekonomiska krisen talar oppositionen och fackförbunden om protester mot Sarkozys generella politik och hans sätt att tackla den pågående krisen. Mångmiljardhjälpen till bankerna är till exempel något som många fransmän har svårt att smälta.
Att protesterna inte bara gäller konkreta ekonomiska frågor visar också omfattningen: bland annat domstolspersonal, universitetslärare och radio och tv-anställda strejkade i protest mot reformer som de anser minskar den individuella friheten och ökar den politiska kontrollen.