Så slår brexit – mot Sverige

Lena Mellin

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2017-03-29

Nu inleds brexit

I dag minskar EU för första gången i sin 60-åriga historia.

Det kommer att kosta svenska företag 2,1 miljarder om året i tullar. Vad som händer med de svenskar som bor i Storbritannien är höljt i dunkel.

Den brittiske EU-ambassadören Tim Barrow lämnade strax efter lunch i dag in sitt lands åtta­sidiga ansökan om att gå ur EU. Inom två år ska förhandlingarna vara slut­förda, annars kastas britterna i alla fall ut ur unionen.

Men redan innan sam­talen har inletts är EU och Storbritannien på kollisionskurs. EU vill förhandla om skilsmässan först och därefter återkomma till hur den nya relationen mellan Storbritannien och de 27 kvarvarande medlems­länderna ska se ut.

Britterna vill förhandla om båda sakerna samtidigt.

Fast jobb i fem år

Förhandlingarna är mycket viktiga för Sverige. Det finns knappt 500 svenska koncerner med totalt 71 000 anställda i landet. Omkring 100 000 svenskar bor där.

En av de första, och viktigaste, frågorna är vad som ska hända med de 3,5 miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien och de 1,2 miljoner britter som bor i EU.

– Vår utgångspunkt är att de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien ska fortsätta göra det. Men för att få permanent uppehållstillstånd i Storbritannien måste du ha haft fast jobb i fem år, det har många av dem inte haft, säger EU- minister Ann Linde (S).

Med EU-medlemskapet följer en rad rättigheter. Bland annat sjukvård på samma villkor som landets medborgare, skolgång och pension.

– Men det försvinner när Storbritannien inte är medlem längre. Vad som ska gälla måste vi förhandla om, vilka rättigheter ska finnas kvar och vilka ska försvinna?

Dyrare och svårare

Storbritannien är Sveriges sjätte största exportmarknad. Det blir både dyrare och krångligare att handla med britterna.

De företag som säljer dit kommer tvingas betala tullar på sina varor. Det drabbar i hög grad fordons­industrin, Volvo och Scania, som säljer mycket dit.

– Om man använder de tullregler som finns i världen i dag skulle det kosta svenska företag 2,1 miljarder kronor per år och brittiska företag lika mycket. Nu ska vi informera svenska­ företag om det här, säger Ann Linde.

Toppmöte i april

Redan nu tycker före­tagen att det är krångligt att handla med länder utanför EU:s tullmur.

UD lät fråga 2 000 företag vilket land som är besvärligast att handla med. Norge vann med hästlängder.

När utträdesansökan lämnas in presenterar EU-kommissionen inom 48 timmar riktlinjer för hur förhandlingarna ska gå till. Slutligt beslut fattas vid ett toppmöte i Bryssel med regeringscheferna den 29 april.

– Sedan tar vi EU-ministrar beslut om mer detaljerade direktiv i maj. Det är det mandat som EU-kommissionen ska förhandla utifrån, säger Ann Linde.

”Det kan ni glömma”

Som EU-minister kommer hon att sitta i den ministergrupp som närmast följer förhandlingarna.

En stor knäckfråga är hur mycket britterna ska betala för sitt utträde.

EU-kommissionen anser att de åtagit sig kostnader för 60 miljarder euro,­ knappt 600 miljarder kronor. Det är utgifter som Storbritannien varit med att fatta beslut om och som redan är inräknade i budgeten. Det gäller också pensioner för tjänstemän i Bryssel.

– Det kan ni glömma, säger Storbritannien. De har en helt annan beräkning, säger Ann Linde.

En annan svår fråga gäller vem som ska avgöra vid framtida tvister mellan EU och Storbritannien. EU-domstolen, säger EU. Vår domstol, säger britterna.

– Men när det gäller frågor om den inre marknaden måste vi ha en gemensam domstol, inte två olika, säger EU-ministern.

”Får större vikt”

Storbritannien är med sina 65 miljoner invånare det 22:a folkrikaste landet i världen. De betalar 13 procent av EU:s budget. Men Ann Linde tror att EU kommer klara sig bra utan britterna som blev unionens motvilligaste medlem redan 1973. Senast den 29 mars 2019 vinkar de adjö,­ om inte de 28 länderna enhälligt bestämmer att utträdesförhandlingarna får ta längre tid.

– EU kommer att klara det. Flera av de större länderna i EU i dag har inget emot att få större vikt när Storbritannien lämnar, säger Ann Linde.

Brexit förklarat på 90 sekunder