Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Kristian, Krister

Bara ny folkomröstning kan stoppa brexit

Dags för brexit – så kommer det gå tillDags för brexit – så kommer det gå till

Sanningens minut är här.

Det enda som kan förhindra att Storbritannien lämnar EU är en andra brexitomröstning.

Den kan bli mer sannolik nu när Skottland på nytt kräver en självständighetsomröstning.

Beskedet sätter ytterligare press på Theresa May vilket är det skotska självständighetspartiets syfte. Att beslutet kom dagen innan hon lämnar in ansökan om att lämna EU är ingen slump.

62 procent av skottarna röstade mot brexit. Ändå kan de tvingas se sitt Skottland, som har ett långtgående självstyre, lämna EU för att man är en del av Storbritannien. Det vill inte det skotska nationalistpartiet acceptera. Ska de kunna förhindra det måste de agera nu.

Visserligen hölls en självständighetsomröstning 2014 när de som ville lämna Storbritannien förlorade. Men nu menar partiledaren Nicola Sturgeon råder helt nya förutsättningar i och med brexit.

Theresa May har redan sagt att hon inte tänker ge klartecken till någon ny skotsk självständighetsomröstning innan brexit är genomförd. Hon har också uteslutit en ny brexitomröstning när avtalet är klart.

Ingen vet

Men ingen vet vad som händer under två år av komplicerade och uppslitande förhandlingar. Det kan bli ett nyval före 2020 som är nästa planerade valår i Storbritannien.

Till saken hör att May kampanjade för att stanna kvar. Kanske är en del av hennes tuffa brexitretorik i dag bara en taktik. Om hon inte lyckas nå ett bra avtal kanske hon är beredd att ändra sig och hålla en ny brexitomröstning.

Hellre det än att först lämna EU och sedan se det egna kungadömet brytas upp med ett självständigt Skottland.

Helt klart finns det många brexit-motståndare, inte bara i Skottland, som inte gett upp utan tänker jobba för en andra folkomröstning när avtalet är klart eller förhandlingarna brutit samman.

I folkomröstningen som hölls för snart ett år sedan röstade 52 procent av britterna för ett utträde. Men 48 procent röstade emot. Med en så knapp marginal är det många som vill ha en andra folkomröstning när ett nytt avtal ligger klart.

Rimligt argument

Det högst rimliga argumentet är att det i den första omröstningen egentligen bara fanns ett känt alternativ, stanna kvar i EU. Alternativ två, att lämna, hade inget innehåll eftersom det inte fanns något avtal som gav en fingervisning om hur en sådan framtid skulle bli.

Premiärminister Theresa May har egentligen hopplöst dåliga kort i sin hand. Ändå är det hon som hela tiden låter optimistisk. Vi ska nog klara det här, är hennes attityd.

EU som åtminstone på pappret har det bästa förhandlingsläget låter långtifrån optimistiskt. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker låter som parten i en skilsmässa som egentligen vill fortsätta relationen.

– Brexit är ett misslyckande och en tragedi, säger han.

Rädd att fler kanske ska välja att lämna gemenskapen.

Hinner inte

EU:s chefsförhandlare Michael Barnier varnar att det kanske inte kommer att gå att nå fram till en uppgörelse.

Det finns fler goda skäl att känna pessimism än motsatsen.

Förhandlingstiden är kort och de två parterna står oerhört långt ifrån varandra.

Britterna vill ha fördelarna med att vara med i EU utan att stå för någon del av notan eller följa samma regler som de övriga 27 i unionen.

Detta kan dessa omöjligen gå med på.

Förhandlingarna riskerar med andra ord att sluta i kaos och bråk, dörrar som slängs igen. Ett uppslitande skilsmässogräl där båda parter går skilda vägar utan att ha lyckats enas om ett övergripande avtal som reglerar alla de små och stora följderna av separationen.

Ska utländska EU-medborgare få bo kvar och arbeta i Storbritannien? Kan britterna bo kvar i sina sommarstugor i Spanien och på Rivieran?

Hur blir det med jobben i bilindustrin och finanssektorn?

Lika mycket som storpolitik handlar det om beslut som griper djupt in i många människors vardag. Hos britterna såväl som i övriga Europa.

Eftersom ett nytt avtal måste godkännas av alla de 27 parlamenten är förhandlingstiden i praktiken kortare än två år. Många experter anser att det är omöjligt att nå fram till en uppgörelse på så kort tid.

Bara EU kan förlänga förhandlingstiden.

Brexit förklarat på 90 sekunderBrexit förklarat på 90 sekunder