Här pyr ilskan mot Kamala Harris

Majoriteten beskriver sig som demokrater, men Gazakriget och Vita husets Israelstöd får amerikaner med arabiskt ursprung att se rött.

Många tänker rösta blankt, vilket kan avgöra utgången i vågmästarstaten Michigan.

– Jag är inte imponerad av hennes falska ordsvada, säger läraren och aktivisten Suehaila Amen om Demokraternas Kamala Harris.

Morgonljuset faller in genom fönstren i American Muslim Centers moské i Dearborn utanför Detroit. Bönerummets utsmyckningar går i ljusgrönt och gult, bakom en dörr ligger bönemattor staplade. Här samlas över 500 muslimer till bön under helgerna och församlingsaktiviteterna är många.

Kvarteren omkring moskén är fyllda av små tegelhus med välvårdade trädgårdar, typiska för Mellanvästern. Dearbornområdet är också hemvist för en av USA:s största befolkningar med ursprung i arabvärlden. Här växer ilskan över Bidenstyrets agerande i Gazakriget, som många kallar ett folkmord och som utlöstes av terrorstämplade Hamas omfattande attack mot Israel förra hösten.

– Människor här förstår inte varför det händer, varför folkmordet i Gaza inte stoppas. Hur kan USA fortsätta skicka bomber, frågar Mohamad R Mardini, imam och chef för American Muslim Center, retoriskt.

Ett prejudikat?

Han är född i Libanon, utbildad i Saudiarabien och har bott i USA i över 40 år. Mardini är känd för religionsöverskridande arbete med kristna och judar och 2008 ledde han bön vid Demokraternas konvent. Kriget i Gaza och uppgifterna om över 40 000 döda gör honom upprörd.

– Kriget är fel på alla nivåer. Om vi låter det fortgå kan det upprepas när- och varsomhelst i världen, argumenterar han.

Vänner som ansluter till moskéns kontor instämmer. De ifrågasätter att USA, som har enorma inrikespolitiska behov, skickar dyra vapen till Israel. De flesta känner någon som har en vän eller släkting som dödats i Gaza. Det enda som skulle kunna få dem att stödja Harris är en omedelbar vapenvila och ett vapenembargo mot Israel.

– Hon kan stoppa kriget med ett telefonsamtal, betonar de med en mun.

Vore då Republikanernas Donald Trump bättre, trots att han under sin tid i Vita huset införde inreseförbud från vissa muslimska länder och fattade det känsliga beslutet att flytta USA:s Israelambassad till Jerusalem? Kanske, resonerar gruppen. De poängterar att inga krig bröt ut när Trump var president och att han sagt rätt ut till (Israels premiärminister Benjamin) Netanyahu att han ogillar det som sker i Gaza.

De flesta på kontoret lutar ändå mot att rösta blankt.

Växande rörelse

Aktivisten Suehaila Amen, som kort därpå kommer förbi moskén, är av samma åsikt.

– Politikernas brist på empati är störande. De säger att de är oroliga över palestinierna samtidigt som de skickar bomber, säger hon.

Amen är drivande i gräsrotsrörelsen Uncommitted som nu vinner mark i USA. Under vårens primärval i Michigan strök över 100 000 demokratiska väljare aktivt Joe Bidens namn på valsedeln och röstade blankt i protest mot Vita husets stöd till Israel. Uncommitted skulle därmed kunna avgöra presidentvalet i den mycket jämna vågmästarstaten.