Rapport: Skjut älgar – klimatsäkra skogen

helskärm

Den svenska älgstammen måste begränsas rejält om svenskt skogsbruk ska klara av klimatförändringarna, enligt en ny rapport från Skogsstyrelsen.

– Först då kan man börja plantera rätt träd på rätt plats, säger utredaren David Ståhlberg.

De svenska skogarna är sårbara när klimatet ändras. En ny rapport från Skogsstyrelsen varnar för att torka, bränder och skadedjursangrepp kommer att öka i omfattning, vilket kan innebära stora konsekvenser för både ekosystem och skogsindustrin.

– Enligt våra uppskattningar handlar det om förluster på flera miljarder kronor varje år, i de scenarier som sträcker sig fram till omkring 2050. I slutet av århundradet blir kostnaderna sannolikt dubbelt så stora om inget görs, säger David Ståhlberg som är utredare vid Skogsstyrelsen.

Rätt träd på rätt plats

Ett av de grundläggande problemen redan i dag är enligt rapportförfattarna att gran planteras på platser där den egentligen inte trivs särskilt bra.

– När man har gran på torra tallmarker blir de väldigt känsliga för torkstress, och då blir de attraktiva för granbarkborren. De här problemen kommer att öka i takt med att temperaturen stiger, säger David Ståhlberg.

Det finns flera anledningar till att skogsägare föredrar att plantera gran i stället för tall även på marker där tall trivs bättre, förklarar David Ståhlberg. En av de grundläggande orsakerna är risken för betesskador från älg och annat klövvilt, som är betydligt mindre när man planterar granplantor jämfört med när man planterar tallplantor eller lövträd.

– Därför är det helt nödvändigt att få ned viltstammen rejält i framtiden. Det är det första schackdraget. Först då kan man börja plantera rätt träd på rätt plats, säger David Ståhlberg.

Blandskogar tåligare

När risken för betesskador minskar blir det även lättare att plantera lövträd och skapa blandskogar, vilket enligt rapporten är en annan viktig åtgärd för att klimatanpassa Sveriges skogar. Blandskogar är mindre känsliga för skadeangrepp, eftersom man sprider riskerna och insekterna inte får lika starka och lockande doftsignaler. Dessutom blir skogarna mindre stormkänsliga, bland annat på grund av att lövträden släpper sina löv under vintern, då det blåser som mest i Sverige.

– Det är viktigt, för även om det inte kommer att blåsa mer blir träden känsligare för stormskador när vintrarna är mildare. Det beror på att de står sämre när det inte är tjäle i marken, säger David Ståhlberg.

Risk för rotröta

Rapporten tar även upp andra klimathot mot skogsnäringen i Sverige. Bland annat finns risk att problemen med svampar som skapar rotröta sprider sig norrut när temperaturen stiger. För att förhindra att sådana svampar etablerar sig måste skogsägarna förebygga angrepp genom att behandla stubbar i samband med avverkning, förklarar David Ståhlberg.

– Man penslar den öppna ytan med en annan svamp, som hindrar rotrötan från att få fäste. Det tillämpar man mycket i södra Sverige i dag. Men det är viktigt att vara steget före när svampen börjar sprida sig norrut.

Klimatanpassningar kan gå hand i hand med andra värden, påpekar rapportförfattarna. Till exempel kan biodiversiteten och skogens rekreationsvärde öka om blandskogar blir ett vanligare inslag i naturen.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel departement i faktarutan.