Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jon, Jonna

Forskare ger svenska lärare bakläxa

Publicerad 2013-10-14

Svenska skolresultat blir allt sämre.

Nu ger forskare bakom en ny nordisk rapport lärare bakläxa – på läxor, skriver Svenska Dagbladet.

Läxor i Sverige, Norge och Finland jämförs i en ny norsk rapport som presenteras i dag, skriver Svenska Dagbladet.

Och enligt forskarna jobbar svenska lärare på fel sätt.

Diskuterar läxor i klassrummet

I Finland, som tillhör ett av toppländerna i internationella jämförelser, använder lärarna i större utsträckning läxorna i undervisningen. Eleverna får själva rätta dem och man för diskussioner om läxorna i klassrummet, skriver SvD.

I Sverige och Norge ses läxor snarare något separat, som i bästa fall rättas och lämnas tillbaka.

Nästan 9 av 10 finska lärare i årskurs 8 uppger att de diskuterar matematikläxan "ofta" eller "mycket ofta" medan motsvarande siffra i Sverige är 2 av 10 och i Norge 3 av tio.

”Skillnader i uppföljningen”

– Det finns många teorier kring varför Finland lyckas bättre, men det vi ser i vår data är framför allt skillnader i uppföljningen av läxorna. I Finland används läxorna aktivt i klassrummet för att öka lärandet, det är en markant skillnad mot i Sverige och Norge, säger Liv Sissel Grönmo, forskare vid universitetet i Oslo och projektledare för TIMSS, till SvD.

Hon menar att det är meningslöst att ge läxor om de inte följs upp och baserar, liksom andra forskare, sina rön på bland annat analyser av den senaste TIMSS-undersökningen, en internationell kunskapsjämförelse inom matematik och naturvetenskap i årskurs fyra och åtta.

Björklund vill se förändring

Utbildningsminister Jan Björklund delar helt slutsatsen att läxorna fungerar dåligt i den svenska skolan.

– Men lösningen är inte att avskaffa läxorna. Läxor är bra när de används på rätt sätt, till exempel att läraren först går igenom vissa moment i klassrummet och sedan mängdtränar eleverna på uppgifterna, både i skolan och hemma. Tillbaka i skolan går man igenom vad som är rätt och fel, alltså en återkoppling, säger han till TT och menar att det krävs nya direktiv och förändrad lärarutbildning för att komma till rätt med problemet.