Stora brister i elevers it-kunskaper

Fyra av tio svenska tonårselever har stora luckor i it-kunskaper, och presterar på en låg eller mycket låg nivå.

Det visar en internationell mätning där Sverige deltagit för första gången.

Svenska ungdomar använder i hög grad paddor, mobiler och datorer, både i skolan och på fritiden. Men fram till nu har det varit okänt vad eleverna faktiskt kan utföra med en dator vad gäller att söka, granska och presentera information.

Resultaten från den internationella studien Icils visar att 39 procent av svenska åttondeklassare presterar på en låg eller mycket låg nivå.

– Det är allvarligt, för det innebär att en stor andel elever saknar färdigheter som behövs för att vara en aktiv samhällsmedborgare, säger Anna Castberg, chef för Skolverkets analysavdelning.

En ungefär lika stor grupp, 41 procent, av åttondeklassarna har en grundläggade it-färdighet. Återstående 20 procent kan självständigt lösa olika uppgifter.

Flitiga användare

Resultatet kan ses mot bakgrund av att de svenska eleverna, tillsammans med de danska, är de som i högst grad använder digitala verktyg dagligen i skolan. Sverige, Norge och Danmark har också högst andel elever som uppger att de i skolan lärt sig söka information på nätet och att vara källkritiska.

– De allra flesta elever säger att de fått den typen av undervisning. Sedan kan man ju konstatera att mer behöver göras för att alla svenska åttondeklassare ska vara på åtminstone en grundläggande nivå i digital kompetens. Det finns inte något likhetstecken mellan att använda digitala verktyg i stor utsträckning och ha hög kompetens, säger Anna Castberg.

”Finns mer att göra”

I en jämförelse med de övriga 30-tal deltagande länderna ligger Sverige på snittet för de deltagande EU-/OECD-länderna. Men Sverige är poängmässigt långt från ledande Sydkorea, Tjeckien och Danmark.

– Det finns en utvecklingspotential för svenskt skolväsende. Inte minst när vi kan se att andra nordiska länder, och framför allt Danmark, presterar bättre. Det kan till exempel bero på hur man lägger upp undervisningen, och här finns det sannolikt mer att göra, säger Anna Castberg.

Icils visar också på stora skillnader beroende på bakgrund. Elever från välutbildade hem har betydligt bättre resultat än elever från socioekonomiskt svagare hem. Dessutom visar Icils att typ av skola har betydelse. En skola där eleverna kommer från gynnade hem bäddar för ett påtagligt bättre resultat än på en skola med låg socioekonomisk elevsammansättning.