Inget stöd för S maffialagstiftning: ”Har inte övertygats”
Publicerad 20.51
Socialdemokraternas viktigaste kriminalpolitiska förslag förkastas av alla andra riksdagspartier.
Därmed faller stödet för oppositionsledaren Magdalena Anderssons mest prioriterade politikområde.
– Vi var ganska ense på vår sida, säger Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Gudrun Nordborg.
För att vinna nästa val måste Socialdemokraterna övertyga väljarna om att S har den bästa politiken för att besegra de kriminella gängen. Som en del i den nya planen har S lyft fram Teresa Carvalho som ny rättspolitisk talesperson efter att Ardalan Shekarabi petats.
Carvalho är hjärnan bakom en rapport som föreslår flera reformer på området, precis i linje med vad S-ledaren Magdalena Andersson har beställt.
Kronjuvelen i S rättspolitik är förslaget om en ny maffialagstiftning, som partiet kallar ”Rico-lagstiftning”, efter amerikansk modell. Bland annat ska personer som ingår i gäng kunna straffas för de brott som andra medlemmar i samma gäng utför, en slags kollektiv bestraffning.
Magdalena Andersson har kallat det för ”ett helt nytt angreppssätt”.
Men så värst nytt är angreppssättet inte. Ett liknande förslag lades fram av Sverigedemokraterna för tolv år sedan.
Rödgröna partierna säger blankt nej
Dessutom saknas stöd för Socialdemokraterna inom oppositionen för en sådan maffialagstiftning. I förra veckan försökte S sig på en offensiv i justitieutskottet när man la fram sin kronjuvel och krävde att maffialagstiftningen skulle utredas, men inga förutom S röstade för förslaget.
– Jag har inte övertygats av S om det här. Det finns stora tveksamheter kring att man ska döma folk kollektivt. Det är en viktig princip att man dömer personer för vad den enskilda har gjort, säger miljöpartisten Rasmus Ling.
Vänsterpartiet är inne på samma linje.
– Vi tycker att det här förslaget är främmande för en svensk rättskultur när man försöker få till en kollektiv bestraffning. Det är en säkerhetsaspekt att inte agera så från samhällets sida, säger Vänsterns toppnamn i justitieutskottet Gudrun Nordborg.
Inte heller Centerpartiet ställde sig bakom att förslaget skulle tas vidare av justitieutskottet. Därmed föll Socialdemokraternas maffialagstiftning platt när den prövades skarpt i riksdagen.
Frågan om lag och ordning har varit väljarnas viktigaste fråga i Demoskops opinionsmätningar sedan i juni 2019. Många potentiella väljare finns därmed att ösa ur frågan. Därför är en av S viktigaste uppgifter just nu att visa på skillnaderna mellan Tidöavtalets och Socialdemokraternas rättspolitik.
Ministern: ”I praktiken Tidöavtalet som man vill ha”
Men det är ingen lätt uppgift eftersom skillnaderna är små. Lägg därtill att regeringen tycks ha momentum genom den rad reformer som just nu öses ut på rullande band.
Under hösten tar justitiedepartementet emot 13 utredningar, levererar 16 lagrådsremisser och 15 propositioner. Här finns bland annat lagar om anonyma vittnen, biometri i brottsbekämpningen och mer kamerabevakning.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) gör gällande att i princip all den politik som S nu för fram redan finns med i Tidöavtalet.
– Jag välkomnar att även Socialdemokraterna har vaknat och inser allvaret med den organiserade brottsligheten. Det är i elfte timmen men ändå välkommet. När det gäller just det här utspelet så är det tunt på nyheter, när Socialdemokraterna ropar efter Rico-lagstiftning i Sverige så är det i praktiken Tidöavtalet som man vill ha, säger han.
Gunnar Strömmer påpekar att Socialdemokraterna sa nej till att kriminalisera samröre och deltagande med gängkriminalitet under förra mandatperioden, när partiet styrde Sverige.
– Jag beklagar att Socialdemokraterna ägnade hela förra mandatperioden att blockera Moderaterna i den frågan. Det fanns en utredning som såg på föreningsfrihet kopplat till terrororganisationer, vi drev på att frågan om kriminella nätverk skulle in där. Det ska Socialdemokraterna nej till och vi tappade minst fyra år, säger justitieministern.
Ska komma åt kriminellas pengar och lyxprylar
Statsrådet säger vidare att regeringens kommande förslag om att kriminalisera deltagande i gäng och de dubbla straffen på gängkriminella skulle komma åt problemen som S pekar på: att gängtoppar lättare ska kunna straffas och att de som är en del av gängens verksamhet också ska lagföras.
Dessutom införs en ny lag om förverkande den 8 november som i korthet innebär att staten kan ta pengar och andra tillgångar från kriminella trots att just dessa inte kan kopplas till ett specifikt brott. Gängkriminella med kontanter, feta bankkonton eller lyxartiklar blir på så sätt av med dem om de inte har några vita inkomster.
Även det är ett sätt att slå mot gängtoppar som tjänar stora pengar på kriminella verksamhet.
– Det är en av de största reformerna i svensk straffrätt på femtio år och det ger nya verktyg som går rakt efter maffiatopparnas pengar och lyxprylar, säger Gunnar Strömmer.