”Sexköparna var vanliga familjepappor”

helskärm

Paulina, 31, utnyttjades som sexslav av sin pojkvän.

Han sålde henne till vanliga familjepappor som tog emot henne hemma i sina hus.

Att hänga ut sexköparna inför sina familjer kan vara ett sätt att få stopp på sexhandeln, tror hon.

– Det är de som ska skämmas och inte offren.

När Paulina tvingades möta flera sexköpare när hon under en period såldes som sexslav av sin dåvarande pojkvän. Hon tycker att Beatrice Asks förslag med de lila kuverten, som skickas hem till misstänkta sexköpare, skulle kunna vara ett steg på vägen för att stoppa sexhandeln.

– Många tror nog att de ska komma undan ändå. Det bästa vore att ge de här personerna hjälp att sluta. För tjejernas skull måste deras beteende ändras, säger hon.

Letade upp män

Paulina var 21 år när hon blev tillsammans med en våldsam man som snabbt började kontrollera henne. Hans svartsjuka övergick i övergrepp och förnedring.

Mannen började planera sexträffar där han letade upp män som skulle betala för att ha sex med Paulina.

– Han hittade dem på nätet. Det kunde vara vanliga familjepappor som ser ut som grannen man hälsar på i trapphuset. Andra hade nog bara svårt att träffa tjejer, säger hon.

För det mesta träffade hon männen på hotell eller i pojkvännens lägenhet. Expojkvännen brukade välja mellan att vara med i själva sexakten eller att titta på.

– De pratade alltid över huvudet på mig. Det var aldrig någon som frågade hur jag kände mig eller vad jag ville. Jag var som en docka för dem, säger hon.

Flera gånger träffade Paulina män som hade barn och familj. En man tog emot henne och pojkvännen i sitt hem i Solna. Mannen berättade att hans fru var bortrest.

– Han hade bröllopsfotot framme. För mig var det svårt att förstå varför han tog hem två främmande människor för att ha sex. Det kändes äckligt att ligga där i hans dubbelsäng, säger hon.

"Tortyr och förnedring"

Familjepapporna brukade berätta om hur de ville testa på att ha lite ”annorlunda” sex när frun var borta. De tyckte om att förnedra Paulina och kalla henne fula saker. Det handlade om kontroll och tortyr.

– De saknade empati. Ofta inbillade de sig nog att jag var där frivilligt. De ville inte inse att de förgrep sig på mig, säger hon.

För Paulina kom vändningen när hon blev gravid. Då bestämde hon sig för att ta sig ur mardrömslivet hon hamnat i. Pojkvännen hade hotat henne och varnat henne för att han kände kriminella och hade kontakter både bland poliser och advokater.

Hon skulle inte komma undan. Ändå valde hon att anmäla honom och lämna relationen.

Expojkvännen dömdes till 14 års fängelse för koppleri och grova våldtäkter.