Stoltenberg: Vi kunde ha gjort mer för Ukraina

Nato kunde ha gjort mer för att förhindra Rysslands invasion av Ukraina, säger Jens Stoltenberg.

I en lång intervju reflekterar den avgående Natochefen kring alliansens hantering före den fullskaliga invasionen.

Stoltenbergs värsta dag under årtiondet som Natos generalsekreterare var den 24 februari 2022 – då Ryssland gick till fullskalig attack mot sitt grannland Ukraina, säger 65-åringen i intervjun med den tyska tidningen Frankfurter Allgemeine.

– Jag förstod att det var en vändpunkt i vår historia: att det finns ett Europa före den dagen och ett annat Europa efteråt.

”Hade varit enkelt”

Stoltenberg framstår som delvis ångerfull kring åren innan invasionen. I backspegeln hade mycket kunnat göras annorlunda, konstaterar norrmannen. Nu beväpnar Nato Ukraina för krig – i stället hade landet kunnat utrustas med kapacitet för att förhindra ett krig, säger han.

– Jag ångrar att Natos allierade och Nato själv inte gjorde mer för att stärka Ukraina tidigare.

– Det hade varit enkelt att stärka Ukraina militärt. I stället tjafsade vi om huruvida vi skulle förse dem med prickskyttegevär, säger Natochefen.

Måste till dialog

Stoltenberg säger sig fortfarande tro på dialog för att nå en lösning på kriget, vid sidan av försvar och avskräckande medel. Till Frankfurter Allgemeine beskriver han dock förhandlingsutrymmet som allt mindre – ”nästan obefintligt” i jämförelse med 2014, då Ryssland annekterade Krim.

– En sak är klar: För att avsluta kriget måste det förr eller senare till dialog med Ryssland. Men den måste baseras på ukrainsk styrka, säger han.

Den 1 oktober lämnar Stoltenberg över till nederländske Mark Rutte efter tio år på Natos toppost.