Nobelpriset i fysik för maskininlärning och AI

Forskarna John Hopfield och Geoffrey Hinton får Nobelpriset i fysik för sina upptäckter inom artificiell intelligens och maskininlärning.

– AI och maskininlärning kommer att förändra samhället på liknande sätt som den industriella revolutionen, säger Hinton när han nåtts av beskedet.

Motiveringen från Vetenskapsakedemin lyder: ”För grundläggande upptäckter och uppfinningar som möjliggör maskininlärning med artificiella neuronnätverk”.

Pristagaren Geoffrey Hinton, som är professor vid University of Toronto, har kallats för AI-teknikens gudfader. Han belönas för sin forskning kring artificiella neuronnätverk som möjliggör dagens AI-teknik. Forskningen ligger till grund för den nuvarande explosionsartade utvecklingen av maskininlärning – en utveckling han själv har varnat för.

Han finns med på telefon under pressträffen med Vetenskapsakademin och säger att han är förbluffad över beskedet.

– Detta är jämförbart med industriella revolutionen, säger han om vad som kan ske med exempelvis AI framöver.

Varnar för AI:s konsekvenser

Men han varnar också för att det kan spåra ur.

– Vi måste vara medvetna om de negativa konsekvenserna och att undvika att saker går utom kontroll.

Hinton säger att han ”ångrar” delar av sina upptäckter men att han skulle göra om samma sak igen om omständigheterna var desamma. Men han oroar sig över vad konsekvenserna av upptäckterna kommer att bli. Att de smartare systemen tar över, säger han.

På frågan om vilket verktyg han själv använder i vardagen svarar han GPT4, som han tycker är ganska bra på allt men inte expert på något.

– Den hallucinerar också.

”Fortsatte när alla gav upp”

Geoffrey Hinton uppfann bland annat en metod som självständigt kan hitta egenskaper i data, och på så vis bland annat känna igen särdrag i bilder. Hans arbete bygger på medpristagaren John Hopfields uppfinning av ett nätverk som tillämpar en metod för att spara och återskapa mönster.

Danica Kragic Jensfelt, professor i datalogi på Kungliga tekniska högskolan, kommenterar pristagarna:

– De inspirerades av hur hjärnan fungerade, hur synapser fungerar. De tänkte ”hur skulle vi kunna digitalisera det här”.

Kragic Jensfelt säger att eftersom mycket av arbetet skedde på 1980-talet var en utmaning dåtidens datakraft.

– Hinton fortsatte jobba på de här metoderna när alla andra gav upp.

– De har båda gjort det grundläggande arbetet, säger hon vidare hon hur priset ska sättas i sin kontext när det gäller AI-vågen som sveper över samhället.

Om oron för AI:s utveckling som bland andra Hinton höjt rösten kring säger Kragic Jensfelt att det ”finns för- och nackdelar” med all teknik och att det snarare handlar om vilka händer den hamnar i än tekniken i sig.