Frankrikes nyval – det här står på spel

Presidenten pressas från två håll och kan bli alltmer kringskuren – men Frankrike kan också hamna i ett dödläge.

Här är förutsättningarna för Frankrikes parlamentsval.

Varför går Frankrike till val?

President Emmanuel Macron utlyste nyval till nationalförsamlingen på kvällen efter EU-valet. Hans mittenallians gjorde ett katastrofval och ytterhögerpartiet Nationell samling (RN) blev klart största parti.

Macron har stegvis tappat popularitet och makt sedan han valdes till president första gången 2017. Han valdes om till posten 2022, men med mindre segermarginal, och blev i följande parlamentsval av med sin majoritet.

Presidenten säger sig vilja låta fransmännen välja väg givet opinionen. En del bedömare och kritiker anser att han tar en stor risk och öppnar dörren för extrema krafter. Andra tror att han ”synar” väljarnas missnöje – och nationalisternas maktanspråk.

.

Vad står på spel?

Rent konkret: 577 platser i nationalförsamlingen.

I praktiken handlar det om en stor del av den exekutiva makten under Frankrikes mäktiga presidentskap – om Emmanuel Macrons handlingsutrymme.

Presidentposten som sådan står inte på spel, men om det sker ett skifte i maktbalansen i nationalförsamlingen så kan Macron bli tvungen att utse en premiärminister av annan partifärg. Då hamnar han i en ovanlig sits som kallas ”cohabitation”, en påtvingad samexistens där premiärministern ofta får sista ordet.

.

Vilka är de stora frågorna?

Pengar, i plånbok och statskassa. Höga levnadskostnader har varit ett problem i flera år, och regeringen anser sig ha förbättrat det så gott det går.

Från oppositionellt håll ges löften om mer pengar till offentlig sektor å ena sidan och skattesänkningar å andra sidan, i ett läge där den sittande regeringen behöver skära ned på utgifter sett till växande budgetunderskott och statsskuld.

Invandring, brottsbekämpning och miljöfrågor engagerar också väljarna, enligt mätningar.

.

Varför varnar Macron för inbördeskrig?

Att rösta på extrema och splittrande krafter kan i förlängningen leda till ett inbördeskrig, varnar presidenten.

Emmanuel Macron kom till makten genom att positionera sig på en mittenyta mellan de traditionella höger- och vänsterpartierna. I de senaste presidentvalens dueller med nationalistledaren Marine Le Pen har han framställt sig som ett sansat alternativ i en strid om demokrati och värderingar, och som en mer kompromissbenägen statsman i kontrast till radikaler.

Macron höjer insatserna genom att beskriva det som ett ödesval. Kritiker anklagar honom för att vilja skrämma upp fransmännen i avsaknad av annat att komma med.

.

Vem vinner?

RN har medvind i den nationella opinionen, men nationalförsamlingens ledamöter väljs i mindre enmansvalkretsar.

Där kan det ske olika former av kohandel, eller finnas enskilda kandidater som är särskilt populära. Mycket beror också på vilka kandidater som ställs mot varandra i avgörande dueller.

Sannolikheten för att något av de tre stora blocken får en egen absolut majoritet är låg.

Och om inget av dem kan hitta nya samarbeten och bilda en regeringskoalition så hamnar Frankrike på hittills okänd mark, i ett parlamentariskt dödläge, utan möjlighet att utlysa nyval igen förrän om ett år.