Vägtrafikens utsläpp minskar för sakta

Utsläppen från vägtrafiken går nedåt, men inte tillräckligt snabbt visar nya siffror. För att nå klimatmålet till 2030 krävs mer inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel – även om elektrifieringen skyndas på, enligt Trafikverket.

Samtidigt planerar regeringen för det motsatta.

Trafiken på svenska vägar ökade förra året. Trafiken med personbilar och lätta lastbilar steg med 3,5 procent jämfört med 2021, enligt preliminära siffror från Trafikverket, och är därmed tillbaka på nästan samma nivå som innan pandemin.

Trots det sjönk utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 5 procent jämfört med året innan, visar den preliminära statistiken. Den klart dominerande orsaken är enligt Trafikverket den höjda reduktionsplikten, som innebär att mer biobränsle blandas i fossil bensin och diesel.

– Det är reduktionsplikten som gör att utsläppen kan minska trots att trafiken ökar, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket.

Rekordnivå

Av all energi som används på vägarna kommer numera 29 procent från biodrivmedel och el enligt de preliminära siffrorna – vilket är rekord.

– Det är en väldigt hög nivå. Men tittar vi framåt krävs det ännu högre nivåer av biodrivmedel för att nå klimatmålet till 2030.

Det målet innebär att utsläppen från inrikes transporter, flyget borträknat, ska ner med 70 procent jämfört med 2010. För att nå dit krävs en årlig utsläppsminskning på 9 procent, alltså en bra bit högre än fjolårets 5 procent.

Med den reduktionsplikt som gäller i dag, där kraven på inblandning av förnybart höjs successivt, skulle klimatmålen nås till 2030, enligt Trafikverkets beräkningar.

”Krävs både och”

Samtidigt har regeringen utlovat en sänkning av plikten för att pressa ner de höjda bensinpriserna ”vid pump”. Hur mycket är dock fortfarande oklart, bland annat eftersom det kan bli svårt att nå EU:s krav på utsläppsminskningar.

Men enligt Trafikverket måste alltså andelen biodrivmedel öka för att vi ska ha en chans att nå klimatmålet till 2030.

– Detta är oberoende om vi lyckas elektrifiera fordonen snabbare eller dämpa trafiken. Vi kan inte byta ut biodrivmedel mot elektrifiering – utan det krävs både och för att nå klimatmålet. Och att vi effektiviserar transporterna så mycket det går, säger Sven Hunhammar.

Ketchup-effekt

Allt fler svenskar som köper en bil väljer en eldriven sådan. Andelen elbilar i nybilsregistreringen ökade till 32 procent 2022, jämfört med 18 procent året innan. Av alla personbilar som rullar på svenska vägar drivs nu nästan var tionde av el, enligt Trafikverket.

– Elektrifieringen rullar på bra. Man har pratat om en ketchup-effekt för elbilar, som blev lite fördröjd av pandemi och komponentbrist. Men nu ser vi en fantastisk kurva där andelen rena elbilar pekar rakt upp i taket, säger Hunhammar.

Men regeringens beslut att slopa elbilspremien i höstas kommer troligen innebära att övergången från bensin till el mattas av, enligt Trafikverkets bedömning.

– Det är väntat att den borttagna elbilspremien kommer att göra ett hack i kurvan. Inte minst försvann marknaden för privatleasing av elbilar helt, säger Hunhammar.

Lastbilarna allt viktigare

Medan personbilstrafiken ökade så gick trafiken med tunga lastbilar åt motsatt håll, och minskade med 0,9 procent i fjol. Däremot går elektrifieringen av tunga lastbilar trögt.

– Det blir allt viktigare att även den tunga sidan av transporterna kommer i gång och elektrifieras, eftersom de väntas stå för en allt större andel av utsläppen i takt med att fler av personbilarna går på el, säger Sven Hunhammar.