Den tigande terroristen bryter tystnaden
Men avslöjar inget om varför nynazistiska NSU mördade tio
I två och ett halvt år har hon tigit sig igenom rättegången.
När misstänkte terroristen Beate Zschäpe nu ändrar taktik är det ett uppenbart försök att mildra den väntade livstidsdomen.
Men i den avgörande frågan om varför den nynazistiska terrorcellen begick tio mord är hennes enda svar att hon inte vet.
På ett sätt fortsätter hon tiga. Det var hennes advokat Mathias Grasel som i rättssalen läste upp Zschäpes 53-sidiga uttalande där hon försöker framställa sig som helt oskyldig till morden men känslomässigt beroende av sina två manliga kumpaner.
– De behövde inte mig, skriver Zschäpe. Det var jag som behövde dem.
Tillsammans med Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt bildade hon kärnan i den nynazistiska terrorcellen Nationalsozialistischen Undergrunds, NSU. Mellan åren 2000 och 2007 utförde gruppen tio mord, nio av dem på invandrare, över hela Tyskland.
Polisen trodde länge att det rörde sig om en uppgörelse i den turkiska undre världen i Tyskland. I folkmun döptes brotten till ”kebabmorden”. Men när ett rånförsök mot en bank i östra Tyskland gick fel 2011 avslöjades NSU:s terrororgie. Mundlos och Böhnhardt begick självmord när polisen stormade deras husvagn. Zschäpe satte eld på trions bostad för att undanröja spåren men trion lämnade medvetet efter sig en dvd som knöt dem till samtliga mord, två terrordåd och en 15 väpnade rån.
Inte ens medlem
När rättegången mot Zschäpe, den enda överlevande, drog igång i München i maj 2013 hoppades de anhöriga till offren att få svar på frågan varför. Varför hade just deras nära och kära blivit utvalda till offer?
Ända sedan den dagen har Zschäpe tigit och vänt ryggen åt fotograferna rättssalen. Ända till i dag.
Nu hävdar Zchäpe att hon inte hade en aning om morden förrän i efterhand. Det första mordet på en turkisk blomsterförsäljare i september 2000 fick hon reda på först tre månader senare. Zschäpe påstår att hon inte ens var medlem i NSU.
Den nu 40-åriga kvinnan hävdar att hon var känslomässigt beroende av Mundlos och Böhnhardt.
– De båda var min familj, skriver hon. Jag kunde inte tänka mig att leva utan dem.
Zschäpe berättar om sin uppväxt i staden Jena. Hur hon via kärleksrelationer med Mundlos och Böhnhardt drogs in i högerextrema kretsar. Men hon framställer sig själv som helt passiv.
Ständig rädsla
Ur juridisk synvinkel anser hon sig vara oskyldig till morden och rånen men erkänner ett visst ansvar.
– Jag känner mig moraliskt skyldig till att jag inte kunde förhindra morden och de två bombdåden.
Hon hävdar att trion levde i ständig rädsla för att bli gripna efter att de hade gått under jorden 1998 då polisen hittat vapen i ett garage som tillhörde Böhnhardt. När pengarna tog slut började de råna banker. Utan hennes hjälp, enlig Zschäpe som dock medger att hon accepterade och profiterade på rånen.
Med morden var det en helt annan sak. Hon försökte hela tiden att övertala sina två vänner att sluta döda. När hon hotade gå till polisen svarade de två med att hota med självmord.
– Till slut resignerade jag. Jag insåg att jag levde med två personer för vilka människoliv inte hade något värde.
Frågan är hur trovärdiga Zschäpes förklaringar är. Kan man leva i mer än tio år med två mördare och terrorister utan att veta något om deras motiv?
Ber om ursäkt
Bara för mordet på en tysk poliskvinna anger hon Uwes och Uwes motiv. De var i behov av nya vapen.
Zschäpes beslut att bryta tystnaden ska ses i ljuset av att rättegången förmodligen avslutas under nästa år och att hon genom att tiga garanterat får ett mycket långt straff. Nu lägger hon fram en rad förmildrande omständigheter för att komma lindrigare undan.
Hon ber också för första gången de anhöriga om ursäkt.
Men hon gör det utan att avslöja något om gruppen motiv. Åklagare och polis är övertygade om att trion måste ha haft ett antal medhjälpare som försåg dem med falska id-handlingar, pengar och annat för att de skulle kunna hålla sig gömda i så många år.
Den verkliga sanningen ligger fortfarande dold.