Tog livet av kungen – för att klara deadline
Publicerad 2011-10-28
Kung George V var döende.
Men inte fort nog.
Därför gav man honom dödshjälp – så att morgontidningarna skulle hinna skriva om hans död, hävdar författaren Tor Bomann-Larsen.
Året var 1936 och den brittiske kungen Georg V hade varit sjuk under en längre period.
Man visste att slutet snart var nära.
Och den 20 januari valde hans personliga läkare, Sir Bertrand Dawson, att injicera morfin och kokain i kungens blod som dödshjälp, hävdar författaren Tor Bomann-Larsen i den nya boken ”Æreordet” som släpps i Norge nästa vecka.
”Mekaniskt slut”
Uppgiften, menar författaren, kommer från läkarens egna anteckningar som i decennier legat i Windsor Castles arkiv:
”Timmar av väntan bara för det mekaniska slutet, när allt som är verkligt liv redan är borta. Det sliter bara ut, så att det inte ens finns tröst i reflektion, sakrament eller bön. Därför bestämde jag mig för att ordna ett slut och injicerade själv 3/4 gram morfin och kort därefter 1 gram kokain i den spända halspulsådern, då det var uppenbart att syster B upprördes av detta förfarande Efter ungefär en fjärdedels timme, lugnare andning, mera fridfullt utseende – den fysiska kampen är över” skriver läkaren enligt VG.
”Opassande kvällstidningar”
Anledningen till att läkaren valde att påskynda konungens död var att morgontidningarna snart skulle gå i tryck, och för den lojale läkaren var det otänkbart att de skulle missa nyheten om kungens död och att den istället skulle rapporteras i ”de mindre passande kvällstidningarna”.
Även detta nämns i läkarens anteckningar:
”Tidningarna visste att slutet var nära och jag bad min fru kontakta The Times och säga till dem att vänta med att trycka sin tidning” skriver han.
Hände Maud också
När författaren gästade inspelningen av ”Skavlan” för att prata om sin nya bok så avslöjade han att även kungens syster, drottning Maud av Norge, kan ha gått samma öde till mötes.
Han hävdar att det är mycket möjligt att hon fått aktiv dödshjälp av samma läkare efter att hon drabbats av en svår sjukdom i november 1938. Hennes död kom plötsligt för både kungafamiljen och det norska folket.
”När du läser detta kommer vi att vara överens om att drottningens plötsliga död var en lycklig befrielse, som räddade henne från de sista smärtsamma sjukdomsstegen” skriver läkaren i sina anteckningar.