Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Edit, Edgar

Call of Duty Black Ops 6 – en mörk återkomst

Publicerad 2024-10-29 18.45

”Call of Duty: Black Ops 6” släpptes i fredags förra veckan.

Kanske är ”Black Ops 6” det viktigaste ”Call of Duty”-släppet någonsin.

I sådant fall är tajmingen perfekt.

Denna comeback är nämligen riktigt stark.

Betyg: 4 av 5 plusBetyg: 4 av 5 plus

Call of Duty: Blacks Ops 6

Från 18 år
Pris: Från ca 699 kr (ingår i Xbox Game Pass)
Format: Xbox One, Xbox Series, PS4, PS5, PC
Utvecklare: Treyarch, Raven Software
Utgivare: Activision Blizzard

Plus: Väldigt bra kampanj, vackert och färgrikt, förbättrad ljudupplevelse, ”omni-movement” levererar, generellt en fin spelkänsla

Minus: Multiplayer-banorna kunde varit mer varierade, zombies lever inte upp till resten


Sedan ett tag tillbaka är ”Call of Duty” det största FPS-varumärket i världen. ”Black Ops”-serien har definitivt varit en anledning till det.

Men det kostar att ligga på topp. Ett pris som Microsoft och de som inte har Xbox Game Pass betalar.

För efter uppköpet av Activision Blizzard ingår nu ”Black Ops 6”, som första stora CoD-spel, från start i den redan suveräna spelprenumerationen. För andra spelare kostar det omkring 700 spänn, plus minus några hundralappar.

Det går inte att underskatta vikten av spelets eventuella framgång (med antal spelare, höga mål på nya prenumeranter och så vidare). Detta marknadsspel kring spelet har närmast varit mer intressant på förhand än själva spelet.

Men produkten visar sig bra nog att vinna tillbaka fokus till rätt sak.

Blir kontroversiellt

Kampanjen är sin titel trogen. Den placerar spelaren i huvudrollen av en psykologisk spionthriller med hög intensitet.

Nog behövs den där åldersrekommendationsmärkningen (skönt ord till ”hänga gubbe” det) på 18 år, för det blir mörkt. Ibland rentav kontroversiellt. Och det ser jag som ett piggt tecken.

De elva uppdragen kändes fräscha och varierande, från att smyga i skuggor till rena kulregn. Jag gillar även safehouse-systemet som ger såväl meningsfulla pauser som detektivinbjudande beteende.

I ”Cold War” upplevde jag vapnen som väldigt autentiska i enlighet med sitt scenario. Denna 1991-tolkning känns än mer förfinad. Nog märks det att utvecklarna lagt fyra år på denna produkt.

För egen del tog det åtta timmar att köra ut singeplayern. Andra gör det säkert på kortare tid. Det var en väldigt stark comeback efter några rätt mediokra kampanjer på senaste. Men absolut är det så att multiplayer lockar fler.

Nog känner man igen sig i multiplayer-tempot. Men ”omni-movement” fräschar upp känslan och ger fler strategiska blixtalternativ.

Dopamindopade

Jag började direkt med det nya spelläget ”kill order” där en spelare i vardera lag märks som måltavlor och ger extra poäng att neutralisera. Som vanligt är det signifikativt intensivt och nyheterna gör det lite extra njutbart.

”Omni-movement” är väl den största skillnaden mot förr. Ärligt märkte jag knappt av dessa friare rörelsemönster i kampanjen men online nästan tvingas man öppna upp för de strategiska alternativ det ändå medför. Att sprinta bakåt och glida i sidled medan magasinet töms kommer minsann till användning – inte minst i zombies.

Men oj, nog är det ”a young man’s game”. Multiplayer i CoD är alltjämnt klippt och skuret för en dopamindopad generation och vissa banor här är verkligen sjukt tajta.

Tyvärr var zzzzombieläget segare än vid tidigare tillfällen.

För alla – till olika pris

Efter en några timmar lång sejour kan jag konstatera att min k/d ratio inte ser ut som den en gång gjorde. Men om jag förstått det rätt lyder vår tidsanda att det viktigaste är inte att vinna – utan snarare att alla får delta och att man har roligt.

Den sista delen där stämmer definitivt. Nog njuter jag av grafiken, ljuden, varierande spellägen och inte minst spelkänslan.

Alla får ju också delta, men som sagt till väldigt olika pris.

Om vi då ska se ”Black Ops 6” som ett lockbete från Microsoft blir jag inte förvånad ifall många nappar.