Ett roligt, töntigt och inkomplett Harry Potter-komplement
Publicerad 2024-09-04 08.32
Det låter ju skitkul med ett helt nytt Quidditch-spel med plattformskorsande möjligheter.
Synd då att det bara är rätt kul och att det känns som att saker mest saknas.
Harry Potter Quidditch Champions
Från 12 år
Pris: Från ca 329 kr (ingår i Playstation Plus)
Format: PC, Xbox Series, Xbox One, PS4, PS5 och Nintendo Switch
Utvecklare: Unbroken Studios
Utgivare: Warner Bros.
Plus: Högt (ibland för högt) tempo, gameplay med potential, en till våt speldröm för Harry Potter-nördarna och inga mikrotransaktioner som kan ge fördelar.
Minus: För få spellägen, lite väl röriga matcher, töntigt narrativ och online-problematik vid release.
Trailern till spelet tänder inte direkt igång mig på alla cylindrar. Den säljer snarare in idén än själva produkten med sitt larviga ”har du vad som krävs?”-tal man hört 800 gånger tidigare och – hör och häpna – möjligheten att styla sin egen karaktär. Mm, mycket har hänt sedan ”Världsmästerskapen i Quidditch” till Gamecube år 2003 minsann.
Men javisst, ett nytt Quidditch-spel sisådär 21 år senare ändå. Klart tanken kittlar. Sen är det en annan tanke som kliar:
Varför fanns inte bara denna materialsport med i fantastiska ”Hogwarts legacies”? En sådan DLC hade förmodligen haft en bra mycket större sprängkraft.
I stället är vi nu här med en egen titel, även om glirningarna i JK Rowlings riktning fortsätter – med de/dem som spelets standardpronomen.
Vart är jag på väg?
Spelets faktiska introduktion på planen är ändå rätt rolig. Det är också mycket att ta in. Först efter några matcher fattar man åt vilket håll man faktiskt ska anfalla.
Spelkänslan ger starka ”Rocket League”-vibbar. Det är rappt och böljande. Stundtals rätt jäkla pulshöjande. Men mest är det just rörigt, som att någon kastat en confundo-trollkonst och tryckt på startknappen. Och precis som i ett visst fotbollspel haglar inte direkt passningarna i en slumpässig online-lobby.
Logiskt – men märkligt
Valet om att varje spelare har två roller är både logisk och märklig på samma gång, från utvecklarens perspektiv.
Alla spelar oavsett en chaser, det vill säga anfallare, och alternerar under matcherna med antingen keeper, seeker eller beater. Efter en motsvarande arbetsdag av spelande känns beater (lagets brutala slugger) som den tveklöst roligaste och mest intuitiva.
Å ena sidan finns det ingen risk för dödtid i dessa snabba skiften.
Å andra sidan ger nuvarande upplägg oss inte möjligheten att riktigt skapa lag med riktigt självklara roller. Sen går ju förvisso inte heller, att skapa lag för sig själv och kompisarna alltså.
Inget att prioritera
Nej, passningarna i PVP (player versus player) haglar lika tätt som spellägena och chanserna att bygga en faktiskt community. Jag hade nog ändå förväntat mig större online-möjligheter i ett sånt här spel.
Singleplayer-cuperna är charmiga men fyra i antal. Den där delen i kampanjprocessen om att klara världscupen med alla landslag... nej, det är inte en achivement som jag tänker prioritera i livet direkt.
Såklart, det kan inte ställas för stora krav på ett förhållandevis billigt spel (eller ”gratis” med PS Plus) och det får man har överseende med.
Däremot har jag svårt att se att detta spel lyckas hålla sig relevant särskilt länge med stundande förutsättningar.