Schysta bananer

¡Viva el presidente! Ja, det är jag det. Mina företrädare har alla fallit ifrån under smått mystiska omständigheter och nu är det jag som har makten över en bananrepublik där United Fruit är Gud. Eller kanske ett dollarstint yankee-turistparadis. Eller Castros mönsterstat.

Den karibiska ön blir vad jag gör den till, i en blandning av Sim city och Settlers och influenser från en hel del andra strategilir.

I början störs El presidente rejält, kan jag lova. Här går det inte att placera ut hus med någon som helst precision. Städerna blir aldrig så snygga som man vill.

Och att Tropico koncentreras mer på att varje liten invånare ska ha sina egna känslor och behov likt Pizzasyndikatet än bra överblick känns både teknisk overkill och över min värdighet.

Ska El presidente behöva bry sig om sånt?

Nej, inte nödvändigtvis. För om man struntar i de förutbestämda uppdragen och skapar en slumpmässig ö blir det både utmaning och belöning i valfri takt för den lille hobbydiktatorn.

Gunga till tropiska rytmer, låt dollarna rasa in på casino och nattklubbar och gå efter eget samvete - mat till folket eller schysta, lönsamma bananer?

Fet cigarr ingår ej.

Henrik Rudin