Älska det - eller hata det
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-10-05
Det är uppenbart varför efterföljaren till strategisuccén ”Commandos” har försenats mer än ett år. Den har nämligen blivit en koloss på två gigabyte med uppenbara problem.
Du styr ett gäng kommandosoldater under andra världskriget, var och en med olika egenskaper. En är stark, en smidig, en är sprängämnesexpert och så vidare.
”Commandos 2” är god kandidat till det svåraste jag någonsin har lirat. Enbart de två första ”träningsuppdragen” tog en hel kvälls upprepade, allt mer desperata försök att klara av. Manualen och instruktionerna inför varje uppdrag är bristfälliga, kontrollerna ohyggligt komplicerade, menyerna röriga. Till råga på allt buggar spelet ur då och då.
”Commandos 2” är en ytterst kluven upplevelse.
Det finns en chans att du kommer att älska det. Med tålamod kan det bli kittlande hjärngymnastik där varje musklick är en fråga om liv eller död. Uppdragen lär räcka i veckor. Det kryllar av prylar och finesser. Grafiken är snyggt handritad med aptitretande detaljkänsla.
Men det finns också en risk att tangentbordet åker i golvet och näven in i datorskärmen. Bara för att det handlar om sammanbitna elitsoldater måste inte spelet bli en överlevnadsmarsch.
Henrik Rudin