Drake fortsätter att stirra in i sin egen navel
Publicerad 2022-06-21
ALBUM Det fina är att Drake, precis som Beyoncé, verkar vara nere med vintage house.
Det trista är som vanligt gnället.
Drake
Honestly, nevermind
OVO/Republic/Universal
HOUSE/HIPHOP Någonstans har väl Drake alltid varit på väg hit.
Mjuk housemusik anpassad för tidiga mornar och sena avtändningar har pulserat i bakgrunden i många år. Ibland har det känts som att musiken på ”Honestly, nevermind” bara har varit en knapptryckning bort på mixerbordet.
Det finns ett par lysande ögonblick. På ”Falling back” blickar han så långt tillbaka att man börjar namndroppa gamla housepionjärer som Larry Heard och Joe Smooth under låtens gång. ”Massive” lever i sin tur upp till sin titel. Det är en massiv housebanger med ett piano som skulle kunna skaka vilken arena eller vilket dansgolv som helst, oavsett om publiken känner till Frankie Knuckles eller inte.
Drake passar över huvud taget väldigt bra i sin lounge. Han sitter där i en bekväm fåtölj, sippar på nåt dyrt och mumlar om små och stora oförrätter. När de två mer renodlade hiphoplåtarna ramlar in i Drakes chill out zone, däribland ”Jimmy Cooks” med 21 Savage, är det nästan som att din jobbiga granne bjuder in sig själv klockan fyra på morgonen.
Att både Drake och Beyoncé för tillfället återupptäcker classic house, det vill säga en genre som aldrig har brytt sig om sin hårdrockskusin EDM, motiverar egentligen en betydligt längre kulturessä i ämnet.
Men det är också en del som svävar iväg utan att lämna några större avtryck alls. En anledning är att det blir rätt tröttsamt att lyssna på hur Drake tar på sig martyrstruten om och om igen.
När albumet är slut har 35-åringen från Toronto bara skrapat lite på houseytan. Musiken förtjänar en fortsättning.
Annars borde han ärligt talat börja stirra in i en annan navel än sin egen.
BÄSTA SPÅR: ”Massive”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik