Svänger som i slentrian

Millencolin gör precis vad som krävs

GÖTEBORG. Ingenting går på något sätt fel när Millencolin presenterar ”Kingwood” för ett smällfullt Trädgårn. Kvartetten är, hippt uttryckt, totalt nere med kidsen. Vilket innefattar såväl dess styrka som svaghet.

Det sprudlar inte om örebroarna, de sprakar inte av adrenalin och åstadkommer sällan några svettfyrverkerier. De svänger i stället behagligt omkring. Bjuder på söta leenden. Slentrianstudsar i en ambition att vara på jämn nivå med publiken snarare än att klargöra att det är världens bästa band som står på scenen.

Punkens Teddy Lukic

Man kan således tycka att övertygelsen saknas, även om det vid det här laget inte finns särskilt mycket att bevisa.

Millencolin förefaller snarast vara ett slags punkrockens Teddy Lukic: kvaliteten växlar utifrån vad omgivningen kräver, vilket gör att den sanna extasen endast uppnås i populära nummer som ”Man or mouse”, ”Mr Clean” och ”Biftek supernova”.

Millencolin

Konsert på Trädgårn i Göteborg.

Marcus Grahn