Festen ryckte upp sig till slut

ROSKILDE

Det blev ingen av de stora Roskildefestivalerna.

Men finaldagen bjöd på en uppryckning av mått.

På söndagen dör alltid Roskildefestivalen en smula. Få orkar festa en dag till, många åker hem och när man sitter och knackar i ett så gott som ödelagt presstält vid midnatt brukar det vara lätt att känna åtminstone ett litet vemod rulla in.

Så var det lite grann i går också, men festivalen höll sig ändå ovanligt bra vid liv tack vare helgens vassaste program. Queens of the Stoneage och Massive Attack underhöll massorna medan coola nykomlingar som punkfunkiga Radio 4 och primalrockiga The Kills spelade på de mindre scenerna.

Få sensationer

Så det känns ändå rätt bra när det blivit dags att summera. Få sensationer men en hel del bra konserter.

Blur visade sig alldeles oväntat mer vitala än på länge och till och med jag knockades rätt hårt av Metallicas uppvisning.

Jag såg en rolig skvätt av spelningen med brittiska duon Lemon Jellys bubbelgumssöta danspop i lördags. Jag såg en annan duo, återuppståndna Suicide, skaka mer elektriskt liv i klassikern "Ghost rider" än jag trodde var möjligt.

Så visst, Roskilde får klart godkänt i år också.

Udda men bra

Extra värt att notera från i går:

The Thrills, de albumaktuella irländarna, var charmiga och okonstlade i urtvättade t-shirts och rufsigt hår.

Ovana vid såväl scenstorlek som responsen på finsnickrade pophits som "Big Sur", och kanske lite kalvigt nervösa. Men ingen som ska på Accelerator The Big One i veckan får missa dem.

The Black Heart Procession från Kalifornien lyckas med låtarna från senaste plattan "Amore del Tropico" blanda sin vanliga countrytintade Nick Cave-rock med tropicaliadoftande loungestämningar.

Udda, men oväntat bra.

The Thrills

Håkan Steen