Stenhårt till slut, Sahara

Sahara Hotnights

Konsert på Debaser Medis, Stockholm.

Bäst: ”Cheek to cheek.”

Sämst: ”No for an answer.”

Konserten börjar med att Chris Isaaks ”Baby did a bad bad thing” spelas i högtalarna. Ett synnerligen tufft låtval.

När Sahara Hotnights sedan går på hoppas man att de ska göra en lika hotfull och intensiv spelning som Isaaks klassiker.

Det blir inte riktigt så.

Skärpan som bortblåst

Förutom det underhållande ovädret bakom trummorna, Josephine Forsman, uppträder gruppen med stor nervositet och svagt självförtroende.

Det är inte bara det nya materialet från senaste skivan, den smått fantastiska ”What if leaving is a loving thing”, som saknar kraft och skärpa.

Till och med paradnumret ”Quite a feeling” – en urladdning som brukar trycka upp publiken mot väggen – känns ängslig och tillknäppt och, ja, nästan blyg.

Fruktar halvfiasko

Och med tanke på att Sahara Hotnights spelar inför Sveriges kräsnaste och tråkigaste publik känns det länge som att turnépremiären kommer bli ... sådär.

Gruppen tar dock revansch innan det är för sent. Mot slutet släpper nervositeten och ersätts av rå och elak energi.

Då slår riffen, trummorna och melodierna till så hårt att man får blåmärken på kroppen.

Den magnifika versionen av ”Cheek to cheek” och konsertens extranummer är så bra att någon borde göra idolplanscher av dem.

Videos

Markus Larsson