Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tore, Tor

Fantastisk sång men käck predikan

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-12-06

Jul i Betlehem med Carola

Carola

Jul i Betlehem, Gävle konserthus. Med orkester och kör. Längd: 1 timme 40 minuter. Publik: 800 (fullsatt). Bäst: ”O, helga natt”. Sämst: Mellansnacket blir predikande ibland.

GÄVLE. En helig kväll med Carola. Hon tänder ljus och läser ur Bibeln. Hon sjunger psalmer med andakt och gospel så det blir korsdrag i konserthuset.

Carola betonar, förstås, den andliga sidan av julen. Det handlar om Jesus, inte tomten, och sångerna är högtidliga lovsånger. Det är vackert, men det svänger också när hon tar in duktiga medsångare och orkestern spelar bra i dramatiska arrangemang.

Scenen har många tända ljus, inramad av pelare och fylld av rök. I centrum finns en mjukishörna med gåvor och där sitter Carola varje gång hon läser ur Bibeln om julens evangelium.

Välsjungande barn

Allt liknar en krubba.

Där sitter hon också med barnen.

Jo, det kommer in barn. Välsjungande små änglar med gossarna uppklädda i fluga och väst. Av en får hon ett paket som innehåller – kottar. Carola gillar kottar.

Skapar ett tempel

Carola är så präktig att Alf Svensson liknar en Sopranos-gangster vid första bästa jämförelse.

Man är på väg att brista ut i ett halledudane, snarare än det Halleluja som Carola och hennes gospelkamrater jublar fram.

Men hon sjunger ju fantastiskt.

Klassiker som ”O, helga natt” och ”Stilla natt” gör om konserthuset till ett tempel, och där utanför ligger snön vit. Hon sjunger två fina melodier hon skrivit själv, ”Himlen i min famn” och ”Jag vill alltid älska”, och blir en svettig soulsyster i ”Joyful, joyful”.

Hon har regisserat allt själv. Det här är Carola. Som uppmanar oss att bli fadder, som får alla att resa sig och sjunga med i psalmen ”Härlig är jorden”.

Tro och förtröstan

Det här är Carola, även i mellansnacket när hon pratar käckt om tro och förtröstan och gemenskap med den där lillgamla rösten. Hon går ut och kramar publiken och en cyniker måste nog bita ihop för att inte springa mot nödutgångarna.

Hon är sig själv.

Man tror på Carola, även den som inte tror på det hon tror på.

En fin mässa.

Jens Peterson

Följ ämnen i artikeln