Så ska det låta, Lekman
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-04-15
Det känns som en evighet sen vi gick armkrok i den ljumma småländska sommarnatten och sjöng "Tram # 7 to heaven". Visserligen missade vi det där hemliga giget mitt i skogen, men vad gjorde väl det när "tram # 1 is full of fun"?
Minnena kommer tillbaka när Jens Lekman står på Södrans scen iförd stråhatt och sjunger samma låt, nu endast ackompanjerad av syrsor. Minnen av en sommar när varje dag man fick höra en ny Rocky Dennis-låt var en bra dag, av de där första spelningarna när han uppträdde ensam med en gitarr och en krånglande minidisc och såg sådär plågsamt blyg och bortkommen ut.
Nu, en fullängdare och ett namnbyte senare, har Jens Lekman utvecklats från en intelligent och finurlig låtsnickrare till en fullfjädrad orkesterledare.
Det ska erkännas, jag var lite nervös för hur "Black Cab", "Maple Leaves" och alla de andra sångerna skulle funka i bandarrangemang i stället för de ihopknåpade samplingsversioner vi vant oss vid. Men när de två blåsarna tassar in mitt under en bedårande "Psycho girl" faller allt på plats.
Det är ju så här Jens Lekman ska låta.
Jens Lekman
Cecilia Lundblad