En vacker resa mot musikens Nangijala
Publicerad 2014-01-31
POP Göteborgs Eric Berglund alias CEO vill inte kalla sig artist. Men precis som två av hans favoriter – Kanye West och Zlatan – är han konstnär ut i fingerspetsarna. Åtminstone i betydelsen att han är kompromisslös i sitt uttryck, oavsett konsekvenserna.
Sedan starten med duon The Tough Alliance och vidare med egna skivbolaget Sincerely Yours (Air France, jj, Nordpolen et al) har han med religiös övertygelse skapat sitt eget konstnärliga wonderland, ofta gestaltat genom Marcus Söderlunds kameralins.
Sökandet efter ”something real” har varit centralt i Eric Berglunds universum, en besatthet han delar med hiphopkulturen. Jag kan naturligtvis inte veta exakt vad Berglund menar med sitt eget ”something real”, men jag inbillar mig att han snuddar vid svaret i en The Tough Alliance-intervju som Pitchfork publicerade 2008:
”Något bortom detta endimensionella skådespel vi lever i. TTA hjälper oss att få glimtar av det och hålla tron vid liv.”
Det kan verka abstrakt att prata om, men för mig är det popmusikens yttersta betydelse: att vara en magisk tillflyktsort. Och få har fångat den där flykten finare än Eric Berglund.
I höstas bröt han fyra års tystnad med singeln ”Whorehouse”, en fantastisk schlager. I den oskuldsfulla ABBA-refrängen trallar Berglund att han är vilse i ett horhus, med små söta ”do do do” adderade för extra effekt.
På ”Wonderland” leker Young Chops beats, Brian Wilsons körer och Enyas ”Sagan om ringen”-soundtrack sida vid sida. Den 32-årige ”White Panther Ultra Messiah Mr Yeah”, som han också kallar sig, har bytt låttitlarnas gemener mot versaler. Typiskt paradoxalt, för musiken pratar snarare med små bokstäver. Berglund sjunger mer tillbakalutat än någonsin över okonventionella, nästan symfoniska stycken.
Men här finns också enkla luftiga popmelodier som titelspåret, ”Mirage”, och ”OMG”. De åtta sångerna har en renhet och sensibilitet men under ytan i de detaljrika produktionerna hotar mörkret, ofta i form av olycksbådande samplingar. Det ger en känsla av att musiken lovsjunger och kallsvettas på samma gång, en känsla så osvikligt Sincerely Yours.
Det är vackert att följa med när Eric Berglund fortsätter att fly mot sitt musikaliska Nangijala.