Knasigt – och helt underbart

De tre essen borde vara givna på Skansen

Högt älskade schlagerprinsessor är de redan.

Med humor, fräckt låtval och oerhört stark scennärvaro, visar tjejtrion i den här showen upp sig från betydligt fler sidor.

Att Sonja Aldén, Shirley Clamp och Sanna Nielsen efter sina topplaceringar i Melodifestivalen under senare år nu tycks mogna att ta sina karriärer ett steg till, beror förstås på gedigen musikalitet, att de inte kom från ingenstans till rampljuset.

Men den här showen är faktiskt lite oväntat bland det mest lustfyllda jag har sett på åratal. ”Skönt att inte ha en Robert Wells som styr och ställer”, skämtar de. Det märks att de både älskar att sjunga ihop och att de tillsammans har rotat fram en nästan lite knasig blandning ur den svenska melodiskatten.

Hitsen är med

Visst, deras kända schlagerlåtar finns med. I det vi tror är finalen (det kommer mer efteråt?…) leder Clamp allsången i ”Min kärlek” så det hörs över halva Gamla Stan. Men i övrigt bjuder tjejtrion på en knasigt underbar blandning.

Peps och Timbuktu

Ny rolig text till X-Models ”Två av oss”, där de driver med varandra. Hasse & Tages gamla ”Rågsved”, som Sonya Hedenbratt gjorde odödlig. Skånska ”goa låtar” av Peps, Kal P. Dal och Timbuktu. Siw Malmkvist- och Povel Ramel-melodier. Astrid Lindgren-potpurri och Niklas Strömstedts ”Om” i en mycket stark version. Shirley Clamp både steppdansar och sjunger en ljuvlig nyskriven vals.

Breda leenden

Sällan har jag sett så många, ur alla generationer, lämna en konsert med så stora leenden på läpparna. Tjejtrion borde vara given i finalprogrammet av ”Gubbsång på Skansen”.

Sonja Aldén, Shirley Clamp & Sanna Nielsen

Här fortsätter turnén för de tre essen:

Jan-Olov Andersson