Ett lite gubbigare Sahara Hotnights
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-02
Sahara Hotnights har mycket som talar för dem i kväll. De är supersnygga, spelar bättre än nånsin och har just lyckats med konststycket att släppa en hel coverplatta utan att bli sågade. Att dessutom toppa med en stråkkvartett är ett genidrag. Arrangemanget passar självklart på Dusty Springfields ”In private” men också på egna gamla godingar.
Mäktigt extranummer
Maria Anderssons röst gör sig extra snyggt på lite lugnare låtar som mäktiga extranumret ”City of brotherly love” och duetten ”Mess around”, där David Sandström får agera Andrew WK. Och på gubbiga ”Wide river” visar sångerskan att hon har skills på gitarren också.
Men, och det är ett stort men, konserten lyfter aldrig riktigt. Trots alla bra komponenter blir helheten lite fadd och fina Södra teatern känns plötsligt trång och dammigt varm. Kanske beror det på fansen som numera, på grund av soundets nya gubbigare inriktning, verkar vara en helt annan, lite äldre och stelare sort.
Eller så är det helt enkelt som Maria konstaterar mot slutet:
– Det är självmord med sittande publik.