Cans hugger inte till i magen

BENGTSFORS

Trots glåpord för sina insatser i Hammerfall vågar vokalisten Joacim Cans gå solo.

Det är ett initiativ jag beundrar. Liksom det faktum att han törs ställa upp som ett av dragplåstren på Sveriges kanske mest prestigefyllda metalfestival, och att den internationella gruppen farit till Bengtsfors två dagar i förväg för att hinna repa ihop för första gången.

Problemet är att premiären aldrig hugger till i magen på det sätt som hårdrock ska göra. Livesången är säkrare än ryktet säger, men musikaliskt känns det ofta otight, styltigt och långt ifrån färdigutvecklat. Det är synd på tunga, mörka pärlor som "The key" och "Red light".

Bättre effekter

Kanske kunde Göteborgaren anstränga sig för att trigga i gång trotjänarna i fronten i stället för att hämta vatten under instrumentala partier. Kanske fixa budget för tuffa sceneffekter.

Eller kanske helt enkelt vänta med uppträdanden tills det finns mer än ett album att snickra repertoar av.

Cans

Marcus Grahn