Storartat, Robyn

Showen är ett nyårsfyrverkeri

Intensiteten halvspringer längs Regeringsgatan i Stockholm.

Han tittar på klockan och svär.

Intensiteten är försenad. Han skulle egentligen ha varit framme för tjugo minuter sedan när Robyn gick på scenen.

Han rycker upp Nalens dörr, tjafsar ett tag med vakterna innan de hittar hans namn på gästlistan, lämnar rocken i garderoben och kommer in mitt i Robyns hiphopjam, som bland annat innehåller ett par lysande covers på Neneh Cherrys ”Buffalo stance” och Salt ’N Pepas ”Push it”.

Sedan stannar han kvar. Ända till det sista extranumret.

Showen är, rent visuellt, ännu mer imponerande än den gångna sommarens turné. Musiken ramas in av snygga filmklipp, projektioner och en suggestiv ljusshow.

Vilket bara förstärker intrycket av att Robyns senaste musikaliska metamorfos – en sorts ”Extreme home makeover” där klassiskt skolad r’n’b kolliderar med dataelektronik – är en av årets största sensationer.

Orden räcker inte

Det går säkert fortfarande att hitta en bättre dynamik mellan de hyperlågmälda balladerna och, säg, gåshudsframkallande ”Bum like you”. De minimala och monotona arrangemangen är inte heller en fantastisk liveupplevelse rakt igenom.

Men den anmärkningen är bara en fotnot.

När Robyn avlossar ”Don’t stop the music”, ”Keep this fire burning” och ”Be mine!” efter varandra räcker superlativen inte till.

Just det partiet skulle kunna vikariera som nyårsfyrverkeri.

Robyn

Här kan ni se Robyn

Markus Larsson