Aldrig mer än mysigt
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-07-17
FALUN
Uno Svenningsson
Falun Folkmusikfestival, Falun. Bäst: Mats Schuberts elorgel. Sämst: Det nya materialet är rätt blekt.
Uno Svenningsson är en person man skulle vilja ha som granne. Trevlig och väluppfostrad, och han skulle säkert bjuda på hembakt fika någon gång.
Men att ha mysig som främsta egenskap är inte det optimala för en popartist.
En regnskur strax före konsertstart bidrar förmodligen till att det är glest i leden framför scenen. Att alla under trettiofem är på andra sidan stan för att se Timbuktu är en annan orsak. Men precis som i Lisa Ekdahls fall (hon spelade i går på festivalen) var det några år sedan Uno Svenningsson var nära något man skulle kunna kalla hetluft.
Nonchalant intryck
Därför är det förvånande i positiv bemärkelse att han som första låt bränner av sitt trumfkort: ”Under ytan”.
Det ger ett nonchalant intryck som höjer spänningen en aning. Om han kör den som första låt måste han ju liksom ha nåt ess i den upprullade skjortärmen.
Redan i andra låten, ”Nära sanningen”, från senaste skivan ”Ett andetag från dig” (2004) visar det sig att det är det förvånansvärt hippa kompbandet som är essen i leken. Framför allt är det Ola Gustavsson och Mats Schubert på gitarr respektive elorgel. Till vardags spelar de i Bo Kaspers orkester. Här försöker de styla till Unos daterade 80-talsradiorock.
Men det lyckas ändå inte bli fräsigare än en mysig fika med hembakt.
Jonna Sima