Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Albert, Albertina

Skräck som blir mindre originell för varje minut

”The deliverance” börjar lovande men slutar som en besvikelse

Uppdaterad 15.14 | Publicerad 15.07

”The deliverance”.

Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus

The deliverance

Regi Lee Daniels, med Andra Day, Glenn Close, Anthony B Jenkins, Caleb McLaughlin, Demi Singleton, Aunjanue Ellis-Taylor, Mo’Nique, Omar Epps.


FILMRECENSION. I ”The deliverance” försöker Lee Daniels förena socialrealistiskt drama med övernaturlig skräck. Men det blir inte ett speciellt lyckat giftermål.

SKRÄCK. ”Precious”-regissören Lee Daniels har för första gången tagit sig an skräckgenren, med inspiration av "The Ammons haunting case”. Ett fall av påstådd hemsökelse och demonisk besatthet hemma hos en ensamstående mamma i Indiana 2011.

Ebony (Andra Day) har precis flyttat in i ett nytt hus tillsammans med sina tre barn (Caleb McLaughlin, Demi Singleton och Anthony B Jenkins) och sin mamma Alberta (Glenn Close), som är cancersjuk men icke desto mindre ett riktigt rivjärn – som kelar med sin sjuksköterska (Omar Epps) och dyker upp i den ena vulgära utstyrseln och piffiga peruken efter den andra.

Barnens pappa befinner sig i Irak på obestämd tid, och Ebony har problem med alkohol och obetalda räkningar och slår sina barn när hon brusar upp. Och medan Alberta numera är nykter och nyfrälst, förstår vi att Ebonys beteende är något som har gått i arv.

Det är med andra ord ett dysfunktionellt hem redan från början, och när barnen börjar bete sig underligt och få skador de inte kan förklara, misstänker både socialarbetaren Cynthia (Mo’Nique) och sjukvårdspersonalen genast Ebony.

Men att det är något övernaturligt i görningen förstår ”aposteln” Bernice (Aunjanue Ellis-Taylor), som har tidigare katastrofala erfarenheter av huset och nu vill få en andra chans att utföra en exorcism, eller en befrielse som hon kallar det.

Och det är någonstans där som ”The deliverance” förlorar fotfästet och blir en besvikelse.

För medan början av filmen är både gripande, obehaglig och originell – ett socialrealistiskt drama om elände, fattigdom och en cykel av trauma och kränkningar, med bara en viskning om något ont som sitter i väggarna och med möjligheter för olika tolkningar – tappar den allt den har byggt upp när Daniels i den sista akten hemfaller åt slitna skräckklichéer och ett påträngande kristet budskap.

Det är synd på en så bra ensemble.

Visas på Netflix, från den 30 augusti.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.