Nya ”Alien”-filmen lär inte göra fansen besvikna
Uppdaterad 09.07 | Publicerad 08.11
Alien: Romulus
Regi Fede Álvarez, med Cailee Spaeny, David Jonsson, Archie Renaux, Isabela Merced, Spike Fern, Aileen Wu.
Sjunde filmen i ”Alien”-serien.
Och den har blivit en av de bättre, genom att plocka idéer från tidigare filmer och ändå göra något eget av det.
SCIENCE FICTION. Jag minns fortfarande affischerna på Times Square i New York med dess slogan In space no one can hear you scream. Mer än så fick ingen veta innan de såg filmen. Det var mitt första besök i staden, 1979, och mitt första biobesök där. Blev rejält omskakad av denna stilbildande, nyskapande, spännande blandning av skräck och sci fi som inte liknade något annat. Upplevelsen av Ridley Scotts film blev inte mindre av hur den amerikanska biopubliken lever sig in i filmerna på ett närmast skogstokigt sätt.
James Camerons uppföljare (1986) tryckte gasen i botten när det gäller action. Minst lika bra. Efter det har ingen av uppföljarna varit på samma nivå, trots visionära regissörer som David Fincher, Jean-Pierre Jeunet och Ridley Scott, igen, i femte och sjätte filmerna.
Nu hade jag inga större förväntningar. Fede Álvarez fick sitt genombrott som en habil härmapa med ”Evil dead” (2013). Sedan tog han effektivt död på Millennium-konceptet som film med ”The girl in the spider’s web” (2018), genom att i stort sett skippa allt som var bra med förlagan, David Lagercrantz roman.
Här lyckas han dock bättre.
Filmen utspelas mellan första och andra filmen. Huvudpersonen Rain (Cailee Spaeny) befinner sig på en planet där arbetarna närmast behandlas som slavar. Efter några års slit, tycker hon att hon är värd att få flytta till en bättre och ljusare planet. Men en strikt myndighetsperson nobbar henne. Då följer hon med ett antal unga personer, alla mellan 25–30, ungefär, som stjäl en mindre rymdfarkost för att komma till en större rymdstation som har övergivits. Med den ska de fara vidare ut i världsrymden. Vi som kan vårt ”Alien”-universum, förstår förstås varför den har övergivits…
Här finns både nya och gamla rymdvarelser, som vanligt liknande monsterpenisar med huggtänder. Här finns scener lika äckliga som den med John Hurt (1940–2017) i originalfilmen. Här finns skickligt återkommande jump scares. Här finns en fascinerande värld ombord på rymdstationen, scenograferna har verkligen haft lekstuga. Här finns också, ibland, en och annan longör.
Tror inte att de som gillar den här världen, blir besvikna. Och Cailee Spaeny (”Priscilla”, ”Civil war”) är en bra hjältinna inte minst genom sin alldaglighet, genom att hon i ingen av sina roller utstrålar jag-är-filmstjärna.
Filmen visas på bio.
Passa även på att se...
... ”Civil war”, där Cailee Spaeny följer med en krigsfotograf (Kirsten Dunst) i ett USA där det råder inbördeskrig.
Visste du att...
... Cailee Spaeny även har en viktig roll i tredje ”Knives out”-filmen, med premiär nästa år?
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och X (Twitter) för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.