Moderaterna om ”Netflixskatten”: Vältras över på tittarna

Men Socialdemokraterna och Miljöpartiet är positiva till att utreda en så kallad audiovisuell avgift

Erika Josefsson/TT

Uppdaterad 2024-06-05 | Publicerad 2024-06-04

Ska Netflix och Disney tvingas finansiera svensk film och tv?

Där S och MP ser ett nytt sätt att stärka musklerna för det inhemska menar M att det i så fall blir tittarna som får stå för notan.

Ska de internationella jättarna betala en ”Netflixskatt” för att bygga upp infrastrukturen för film och tv på de olika europeiska språken? Enligt Filminstitutets nya vd Anna Croneman är det en ”kolossalt viktig” kulturpolitisk fråga, som TT nu ställt till riksdagspartiernas toppkandidater inför EU-valet.

Skiljelinjerna mellan de politiska blocken – men också mellan Sverige och andra europeiska länder – blir tydliga redan här.

Karin Franz Körlof under inspelningen 2021 av den svenska filmen "En dag kommer allt det här bli ditt" utanför Alingsås. Arkivbild.

Audiovisuell avgift

Både Alice Bah Kuhnke (MP) och Heléne Fritzon (S) är positiva till att utreda en så kallad audiovisuell avgift.

– Danmark och Frankrike har i dag en kulturavgift för strömningsbolag och det är dags att vi också utreder frågan för att stärka svensk kultur, framhåller Heléne Fritzon.

V och KD har inte tagit ställning – övriga borgerliga partier avfärdar helt en sådan modell.

– Kostnaden skulle vältras över på tittarna genom höjda abonnemangspriser, tror Tomas Tobé (M) medan SD:s Charlie Weimers menar att USA skulle kunna svara med handelskrig.

”Protektionism”

Varken S, V eller MP nappar dock på förslaget från EFAD (europeiska sammanslutningen av nationella filminstitut) om att kräva att minst 30 procent av innehållet på strömningstjänsterna ska komma från EU-länder. Alice Teodorescu Måwe (KD) tror på frihandel även för de kreativa näringarna. Att kvotera vore ”protektionism”, enligt Karin Karlsbro (L) medan Emma Wiesner, (C), tycker att kvalitet och efterfrågan ska avgöra.

– God konkurrens kan ge ökad kvalitet och är eftersträvansvärt, skriver även Jonas Sjöstedt (V) medan SD:s Charlie Weimers tycker att tittarna ska få det som de vill ha.

Hur långt ska då EU gå för att musiker och upphovsmän ska få mer pengar från musiktjänster som Spotify? Även här finns en tydlig skiljelinje mellan de rödgröna som vill EU-reglera för att ge kulturutövare högre ersättning och de borgerliga som tycker att parterna ska förhandla själva.

De borgerliga röstade också emot den resolution med krav på nytt regelverk för musiktjänster som EU-parlamentet antog i januari.

– Även om den innehöll vissa bra delar gick den tyvärr för långt när det kommer till politisk styrning av kulturen i Europa, framhåller Karin Karsbro (L) medan S, V och MP i stället tycker att EU ska gripa in.

– Kulturarbetare måste få bättre betalt, skriver Heléne Fritzon.

ANNONS