Präst – ett av 25 säkra framtidsyrken
Publicerad 2017-11-27
Präst, officer eller ämneslärare. Det är några yrken där det ser ut att bli lätt att få jobb om fem år, enligt akademikerorganisationen Saco.
Präster och diakoner kommer med stor sannolikhet att möta en god arbetsmarknad 2022. Redan nu ligger arbetslösheten för präster under 0,3 procent och framtida pensionsavgångar bidrar till en fortsatt kraftig brist.
– Det är oroande. För präster är bristen så pass stor att 25 procent av platserna är vakanta i vissa stift. Det medför övertid och överbelastning för dem som är kvar, säger Vibeke Hammarström, kanslichef på Kyrkans akademikerförbund.
TT: Vad behöver göras för att locka människor till yrket?
– Jag tror Svenska kyrkan behöver tänka på hur man framställer sig, man måste visa att man börjar ta arbetsmiljöfrågor på allvar och är en attraktiv arbetsgivare för att unga ska våga välja yrket, säger Vibeke Hammarström.
Hård konkurrens i högkonjunktur
I en färsk Sacorapport visas var jobben finns 2022. Av 66 undersökta akademikeryrken bedöms det då vara lätt att få jobb i 25.
– Det finns många studenter som inte är medvetna om hur arbetsmöjligheterna för olika yrken ser ut. Men det är viktigt så att de inte blir överraskade efter examen och upptäcker att det är svårt att få ett visst jobb eller att lönen är sämre än väntat, säger Pälle Kamali, ansvarig för rapporten på Saco.
Men det är inte bara präster som kommer att saknas. Även ämneslärare finns med i den kategorin.
– Det är alarmerande hur mycket lärare det kommer att saknas, säger Kamali.
I sammanhanget hänvisas till en prognos från Skolverket som bedömer att det kommer att examineras 31 700 ämneslärare mellan 2015 och 2029 samtidigt som behovet uppges vara 56 400.
Även officer är ett yrke där det ser ut att råda framtida brist.
– Många går över till andra yrken när det blir högkonjunktur, förmodligen beroende på löneskillnaderna, säger Kamali.
Tufft för biologer och kommunikatörer
Apotekare och farmaceuter kommer sannolikt också ha lätt att få jobb. Bland annat för att antalet äldre personer ökar, och för att användandet av läkemedel inte påverkas speciellt mycket av hög- eller lågkonjunktur.
– Där jobbar man med att få in nyanlända. Men trots snabbspår tar det lång tid. Får man till den matchningen skulle en lösning finnas inom räckhåll, säger Kamali.
Men det finns också en annan sida. För yrkesgrupper som exempelvis biologer och kommunikatörer ser det mörkare ut.
– De har varit med på den listan länge. Många utbildar sig men jobben är färre, säger Pälle Kamali.