Ministern: ”Det är ett träsk – behövs städas upp”
Publicerad 2024-09-09 22.14
Skulderna skenar – men ministern lovar krafttag.
”Träsket” ska städas upp i.
– Det måste få ett slut, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Mikael Johanssons spelande ledde honom in i en lånekarusell med ett skuldberg omöjligt att ta sig ned ifrån. Den högsta räntan av hans många lån låg på 43 procent. När Mikael tog sitt liv var 1,7 miljoner kvar.
– Jag kan inte förstå hur lätt det är för banker att låna ut pengar till ockerräntor, har hans tidigare fru Therese Johansson, 55, som nu sitter kvar med Mikaels skuldberg, tidigare sagt till Aftonbladet.
Ministern: ”Det är ett träsk”
Mikael är långt ifrån ensam om att hamna i skuldfällan, på senare år har antalet inkasso- och Kronofogdenärenden ökat lavinartat. När finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tar del av den här typen av berättelser blir han bedrövad.
– Först och främst är det ju oerhört ledsamt för den som är drabbad och de anhöriga. Sen är det också en väldigt viktig rapportering. Det finns för många oseriösa aktörer, som marknadsför sig med att man inte kollar hos och som har väldigt höga räntor.
– Det är ett träsk som det behöver städas upp i.
Det menar Wykman att regeringen nu har börjat göra. I slutet av augusti presenterade han som minister en rad förslag för att få bot på överskuldsättningen.
- Räntetaket sänks från 40 till 20 procentenheter utöver .
- Ett kostnadstak införs där kostnaderna för lånet inte får överstiga det ursprungliga lånebeloppet.
- Förbud för företag att mer än en gång förlänga krediter, om det medför en kostnad för den som tagit lånet.
- Aktörer som marknadsför lån måste vara tydligare med vad det kostar och riskerna med skuldsättning.
- Ränteavdraget slopas för alla lån utan säkerhet.
”Det måste få ett slut”
Tror du att de här förslagen kommer att lösa situationen?
– De kommer att förbättra situationen. Det kommer alltid finnas de som vill göra egen vinning på andra människors utsatthet och det måste man alltid föra en kamp emot. Men vi har gått fram väldigt hårt, säger Niklas Wykman.
Att kunna låna och låna ut pengar tillhör fundamenten i ”en sund ekonomi”, fortsätter Wykman. Däremot inte till varje pris som helst.
– Att låna ut pengar till människor som inte har förmåga att betala tillbaka dem – det hör inte hemma i en välfungerande ekonomi. Det måste få ett slut.
Du sa i samband med nyheten att ni öppnar för att ta till fler åtgärder om det här inte biter. Vilken typ av åtgärder skulle det kunna vara och när kan det ske?
– Nu har vi presenterat ett historiskt omfattande paket som går bortom vad alla bedömare hade trott. Att man ska ha banktillstånd är väldigt långtgående, vi halverar räntetaket, vi inför kostnadstaket, vi inför en begränsning för uppläggningsavgifterna, vi skärper marknadsföringsreglerna. Det här är åtgärder som saknar motsvarighet för att städa upp på den här marknaden.
Men det var samtidigt du som sa att ni kan ta till ytterligare åtgärder. Vad skulle det kunna vara?
– Det är aldrig uteslutet. Vi kommer givetvis följa hur det här utvecklas med de här nya åtgärderna. Det finns inga stängda dörrar för att göra mer.
Nobbade register – men öppnar för att ändra sig
En åtgärd som har efterfrågats av bland annat Finansinspektionen är ett nationellt skuldregister. Hur gick tankarna när ni inte införde det?
– Det är en av de sakerna man kan titta vidare på. Det stora bekymret här är att man marknadsför många sådana här krediter med att man inte gör kontroller mot de register som finns mot UC. Enligt Finansinspektionen gör 90 procent av de här mindre krediterna under 5 000 kronor ingen ordentlig kreditprövning. Då spelar det ingen roll om man har ett register eller inte.
Det finns redan verktyg menar du?
– Det finns verktyg men man gör inte ordentliga kreditprövningar. Då hjälper det inte att man har fler register. Här handlar det om att se till att det ska göras ordentliga kreditprövningar, det är det allra viktigaste. Det ska inte finnas affärsmässig grund för att låna ut pengar till människor som inte kan betala. Vi halverar räntetaket och gör alla de här begränsningarna. Då blir det mycket svårare för bolag att kunna låna ut pengar lättvindigt.
– Sen kan man göra fler åtgärder. Man behöver inte utesluta att ett sådant register ska göras, men då behöver man göra mer noggranna och närmare övervägande kring till exempel integritet och säkerhet kring hur sådana register ska hanteras.
Så det är inte en kostnadsfråga då?
– Det är inte en kostnadsfråga utan det handlar om integritet och säkerhet men framförallt effektivitet. Vi går fram med de åtgärder som vi bedömer har högst effektivitet, som biter bäst på problemet. Det huvudsakliga problemet är att det görs för dåliga kreditprövningar. Det finns information i dag redan som man väljer att inte använda sig av.
Ni tar också bort ränteavdraget för den här typen av snabba konsumtionslån. Är det inte just den som har väldigt höga räntor som skulle kunna behöva en lättnad i form av ränteavdrag?
– Det är just därför att vi ska göra det mindre attraktivt att ta den här typen av lån. Att man kan få ränteavdrag används som ett argument för att ta sådana här typer av lån. Det måste finnas skyddsnät i samhället, men att skyddsnät skulle vara snabblåneföretag med skyhöga räntor och dolda avgifter som leder in människors skuldfällor – det är alltså inte så vi ska organisera Sverige. Det är inte så man ska stötta de människor som har problem eller är utsatta, det är att fördjupa sina problem. Det är därför som ska sådana här lån inte subventioneras av andra skattebetalare. Man ska inte uppmuntra till att ta den här typen av dyra krediter.
Regeringens ändringar föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.