Regeringen vill ha lägre maxränta på lån

helskärm

Svenskarnas skulder är på historiskt höga nivåer.

Nu föreslår regeringen flera skärpningar för att stoppa dålig kreditgivning och ”rovdriften” på utsatta.

– Jag kan förstå om man tycker att vi går hårt fram, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Det måste bli mindre attraktivt både att ta men framför allt att bevilja dåliga lån. Det tycker regeringen som nu lägger fram fyra nya lagförslag.

Niklas Wykman hävdar att det rör sig om tuffa åtgärder för att skydda landets konsumenter.

– Nu drar vi i handbromsen och vi drar i den hårt, säger han på en pressträff.

Sänkt räntetak

Regeringen föreslår att räntetaket sänks från 40 procentenheter till 20 utöver referensräntan.

– Det blir en halvering av den maxränta man kan ta ut på den här typen av krediter, konstaterar Wykman.

Därtill föreslås ett kostnadstak, som innebär att kostnaderna för lånet inte får överstiga det ursprungliga lånebeloppet.

– Det sätter en gräns för hur dyrt det kan bli att ha den här typen av lån, eller hur lönsamt det kan bli att ge ut den typen av lån, säger Wykman.

Regeringen vill också ha ett förbud för företag att mer än en gång förlänga krediter, om det medför en kostnad för den som tagit lånet.

Ytterligare ett förslag är att de som marknadsför lån måste vara tydligare med vad det kostar och riskerna med skuldsättning.

Förslagen läggs i en lagrådsremiss som nu ska till Lagrådet.

Mer kan behövas

Vad ser ni att åtgärderna kommer att få för effekt?

– De syftar samlat till att stärka konsumenters ställning. Man ska inte drabbas av mycket höga räntor, säger Wykman.

– Det här handlar väldigt mycket om att peka mot dem som står för en oseriös utlåning och sen vidta åtgärder som stärker konsumenter i förhållande till dem.

Han utesluter samtidigt inte att mer kan behöva göras.

Nya siffror visade tidigare i veckan att allt fler svenskar har svårt att betala sina räkningar i tid. Antalet nya inkassokrav ökar och ligger på rekordnivåer. Även skulderna hos Kronofogden ökar. På bara två år har skuldbeloppet ökat med 70 procent.

Åtgärderna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.